Jonas Pahlén – fotboll, film och Foo Fighters

HIF är en självklarhet liksom säsongskortet på Olympia.
– Det är en social aktivitet, ett sätt att träffa bekanta.
Samhörigheten med laget har gått i arv på den manliga sidan.
– Pappa och farfar gick alltid på matcherna.
Supportrarnas drivkraft går inte att förklara för den som inte begriper. Spelarna kommer och går, laget består.
Därmed också sagt att Jonas är bördig från Helsingborg eller egentligen Bårslöv en bit österut.
Jonas egna insatser på planen är koncentrerade till korpen.
– Laget – Dynamo Söder – bestod från början helt av medarbetare på arbetsförmedlingen. Numer är det en sammanslagning av fyra lag.
Korpfotboll kan vara smärtsamt farlig med osäkra domare och spelare som minns sin forna storhet men inte orkar leva upp till den.
– Vi vill vinna men sammanhållningen i laget är viktigare.
Vägen till Arbetsförmedlingen gick från Bårslöv till Uppsala och fem år på universitetets samhällsvetarprogram.
– En utbildning som inte leder till ett självklart yrke.
Utbildningen rymmer mycket politik men Jonas blev aldrig speciellt politisk – varken revolutionär eller djupt konservativ. Ändå finns lockelsen i förortsfrustrationen – skriken från miljonprogrammets betongdjup – som i synnerhet Joakim Thåström uttryckt den.
För Jonas är Thåström en favorit. Från Ebba Grön och vidare med Imperiet fram till de eftertänksamma slingorna från Skebokvarnsvägen 209.
– Ebba hade energin medan Imperiet är musikaliskt bättre.
Imperiet är ”Du ska va president” medan Ebba gjorde en av proggens kampsånger ”Staten och kapitalet” till en klassiker med bargung som alla kan sjunga med i.
I filmens värld ligger ”Gudfadern” och don Corleone högt på bästa-listan.
– Den har det mesta. Filmval beror så mycket på humör, bara det inte är romantiska komedier.
… och så levde de lyckliga i alla sina dar. Riktigt så enkelt är det inte om det inte är Hollywood.
Slutligen, Foo Fighters sommaren 2015 på Ullevi. Efter bara andra låten, ramlar frontmannen Dave Grohl av scenen – och bryter benet. Arenarock när den är som mest.
– Det var inte världens bästa konsert. Men när han efter en halvtimme kom in på scenen igen och fortsatte konserten blev det ett minne för livet.
Fotboll, musik och film – tre delar som gör livet till en fest.

Texten om Jonas är en del i en serie av personporträtt av medlemmarna på vårt coworking space som skrivs av Anders Anderson, Epik. Bilden är Jonas egen.