Webbransonering – en bra idé?
Debattens vågor gick höga under slutet av 2008. Både inom och utom ”vår” sfär diskuterades frågan om hur webb och papper ska förhålla sig till varandra. I ljuset av vikande upplagor, tidningskrisen i USA, relativt svaga intäkter i de nya kanalerna så väcktes åter frågan om man kanske var ”för bra” på nätet. Att man urholkade den tryckta tidningen genom att webben täckte läsarnas behov.
Jag tänker inte länka eller referera till det som sades i den debatten. Dels var tonen stundtals onödigt irriterad, dels var den publika diskussionen bara en bråkdel av toppen på isberget – men framför allt menar jag att vi behöver en nystart i den här frågan under 2009. Vi måste börja om från början och analysera situationen så som den faktiskt ser ut.
Med det följer också att vi måste skapa forum för det här samtalet, tvärs över alla verkliga eller inblandade gränslinjer som finns. Webbredaktion eller pappersredaktion, kvällspress eller lokalpress, tidning eller tv, journalist eller annonssäljare – det spelar ingen roll. Vi sitter i den här båten tillsammans och måste på allvar finna vår nya roll.
Ett steg är den här rapporten som Erik Forsberg satt ihop. Den är gjord enligt god analytikersed, och vi har inte haft någon ”tes” med oss in. Erik har grävt i svenska siffror, precis så som de ser ut. Men när sammanfattningen skrivs, det sista Erik gör, så landar han i en slutsats.
Dagspressens upplagor har sedan rekordåret 1989 minskat med 22 procent. Tappet från 1989 till 2007 är drygt 1,1 miljoner exemplar, från 4,9 miljoner till 3,8 miljoner exemplar.
Är det då internet som är gjort att läsarna överger pappersupplagan? Nja, riktigt så enkelt är det inte – enligt siffrorna. Bland annat kan vi enkelt konstatera att de största tappet skedde i början av 90-talet, dvs innan internet hade slagt igenom i Sverige.
Påverkan av andra faktorer är formodligen betydligt större. Till exempel konjunktur, prissättning, förändrat konsumtionsbeteende av medier till följd av ett allt större utbud.
Läs hela rapporten här, och kommentera gärna. Vill du hämta hem istället så vassego, 1,5MB PDF.
Papper vs. webb – en marknadsanalys
About Joakim Jardenberg
Senior advisor in all things internet and media. #4 when Huffington Post picked ”The Most Influential Tech CEOs On Twitter” Business angel and investor in early stage tech startups. #14 when The Telegraph picked ”The 100 most influential technology investors in Europe” I write, lecture, speak, facilitate and moderate large and small groups. Open everything evangelist and internet pundit!
Rasmus says: Hey, Jocke, åäö verkar inte funka i er RSS. Bara hos mig?
@Rasmus: nope. Tyvärr inte bara hos dig. Erik och Peter felsöker as we speak.
Beklagar!
@Rasmus: nope. Tyvärr inte bara hos dig. Erik och Peter felsöker as we speak.
Beklagar!
Intressant läsning, tack för rapporten. Egentligen är det ju väldigt enkelt. Folk slutar läsa tidningar därför att nyheterna är långsamma och dyra. Internet är ett bättre media för nyheter än papper.
Däremot måste vi ju även fortsättningsvis lyckas med att finansiera nyhetsdesken. Det är dyrt att göra nyheter men ingen vill betala för dem och affärsmodellerna på Internet lyckas inte täcka upp förlusten på papper. Skönt då att annonsvärden på Internet ökar och att det verkar finnas ännu mer att hämta på Internet. Men är det räcker inte ända fram och vi måste vara ännu mer kreativa för att lyckas. Är det inte så också att många tidningshus tjänar pengar på sajter utanför själva nyhetsområdet? Jag tänker på Aftonbladets Viktklubb och SvD’s Tasteline. Det är ju jättebra med webbintäkter till tidningshusen, men hur stor del av dessa kommer från själva nyhetssajten och hur stor del kommer från kringliggande tjänster? Den rapporten skulle jag vilja läsa.
Intressant läsning, tack för rapporten. Egentligen är det ju väldigt enkelt. Folk slutar läsa tidningar därför att nyheterna är långsamma och dyra. Internet är ett bättre media för nyheter än papper.
Däremot måste vi ju även fortsättningsvis lyckas med att finansiera nyhetsdesken. Det är dyrt att göra nyheter men ingen vill betala för dem och affärsmodellerna på Internet lyckas inte täcka upp förlusten på papper. Skönt då att annonsvärden på Internet ökar och att det verkar finnas ännu mer att hämta på Internet. Men är det räcker inte ända fram och vi måste vara ännu mer kreativa för att lyckas. Är det inte så också att många tidningshus tjänar pengar på sajter utanför själva nyhetsområdet? Jag tänker på Aftonbladets Viktklubb och SvD’s Tasteline. Det är ju jättebra med webbintäkter till tidningshusen, men hur stor del av dessa kommer från själva nyhetssajten och hur stor del kommer från kringliggande tjänster? Den rapporten skulle jag vilja läsa.
@P-M: Den stora kassakon i sammanhanget är ju blocket.se – en otroligt bra affär för aftonbladet. Och visst är det så att tjänster är en bra intäktskälla. Svårigheten är för mindre, lokala spelare, att ha tillräckliga muskler för att bygga i konkurrens med tex Aftonbladet. Mindpark är en ansats i den riktningen, men det är inte enkelt…
Däremot, det finns en lokal annonsmarknad som mer än väl räcker för att finansiera mina mediehus. Det gäller bara att hitta rätt i hur den nya kanalen ska användas, presenteras, säljas. ”Monsterposten” om nya intäkter är ett försök att visa hur den ekvationen kan gå ihop.
@P-M: Den stora kassakon i sammanhanget är ju blocket.se – en otroligt bra affär för aftonbladet. Och visst är det så att tjänster är en bra intäktskälla. Svårigheten är för mindre, lokala spelare, att ha tillräckliga muskler för att bygga i konkurrens med tex Aftonbladet. Mindpark är en ansats i den riktningen, men det är inte enkelt…
Däremot, det finns en lokal annonsmarknad som mer än väl räcker för att finansiera mina mediehus. Det gäller bara att hitta rätt i hur den nya kanalen ska användas, presenteras, säljas. ”Monsterposten” om nya intäkter är ett försök att visa hur den ekvationen kan gå ihop.
Jan Sekmé Pointeranalys says: Det är en svår grupp att nå via tidning eller annat media. Det är den grupp som säger nej till gruppreklam i hög omfattning. Unga under 35, ensamstående boende i hyresrätt eller bostadsrätt, välutbildade. Helt logiskt har de långt till pappersåtervinningen.
Oadresserad reklam fungerar dock bättre på denna grupp än dagstidning.
Ca 50 % contra 25 % täckning inom vissa postnummer inom storstad.
Web, gratistidning och adresserad reklam fungerar. Försändelser typ RedPages fungerar väl. Sekmé har ett filter på de aktua postnumren.
Jan Sekmé Pointeranalys says: Det är en svår grupp att nå via tidning eller annat media. Det är den grupp som säger nej till gruppreklam i hög omfattning. Unga under 35, ensamstående boende i hyresrätt eller bostadsrätt, välutbildade. Helt logiskt har de långt till pappersåtervinningen.
Oadresserad reklam fungerar dock bättre på denna grupp än dagstidning.
Ca 50 % contra 25 % täckning inom vissa postnummer inom storstad.
Web, gratistidning och adresserad reklam fungerar. Försändelser typ RedPages fungerar väl. Sekmé har ett filter på de aktua postnumren.
[...] Webbransonering – en bra idé? · MindparkEn mycket intressant rapport från Mindpark som jag bara hunnit skumma lätt. [...]
[...] Jardenberg har skrivit om ämnet på Mindpark och presenterar en rapport som visar att tidningarnas upplagetapp inleddes redan innan internet slog igenom. Internet är [...]
[...] snabbar på mediehusens övergång från papper till nät. Att nätet inte är boven i dramat har Mindpark redan skrivit om, så det tänker jag inte dra här. Däremot tänker jag ventilera några andra funderingar jag har [...]
[...] Webbransonering, en bra idé? (Mindpark) [...]
[...] med webbransonering är trasig. Det kommer inte att leda till någon ökad tidningsläsning. Tidningens problem är [...]
[...] om den nya policy som DN antagit för att särskilja webb och papper. Den handlar om en hård ransonering av artiklar från tidningen till webben. ”Enligt planerna ska endast tre nyhetsartiklar från [...]
[...] Den här kurvan visar vad som händer. Det är skarpa tal som visar hur hushållstäckningen för Helsingborgs Dagblad på knappt 20 år minskat från 76% till 50%. Hur kan någon hävda att det är något annat än en strukturell förändring vi ser? Intäkterna har hållits uppe genom att prenumerationspriset, över hela branschen, ökat med 40% under samma period. Och som synes, det här är ett fall som började redan innan webben, så vi ska inte vara för snabba att peka finger… [...]
[...] Ibland har vi känt oss tvingade att vara negativa, trots en konstruktiv ansats. När det tex började gucklas om webbransonering och kannibalisering igen gjorde Erik en ny massiv rapport för att visa att det INTE var webbens fel att siffrorna pekade neråt för papperstidningen. [...]
Pingback: Niclas “Deeped” Strandh » Blog Archive » Strandh delar med sig - 2009 01 07
Pingback: Veckan som gick - vecka 2 at Same Same But Different
Pingback: Tänk tvärtom, från webb till papper at Same Same But Different
Pingback: hd.se - Sören Karlsson
Pingback: Smålandspostens attityd – och att skjuta sig själv i foten — jardenberg unedited
Pingback: DN:s nya policy och deras gamla demokratiska ansvar — jardenberg unedited
Pingback: Tidningsutgivarna levererar falska förhoppningar | jardenberg unedited
Pingback: Har jag glömt att vara konstruktiv? | jardenberg unedited