Comments on: Twitters effekt på interpellationer

By: nicklaslundblad

nicklaslundblad — Thu, 13 Aug 2009 15:23:04 +0000

Men om du kollar in Annies blogginlägg ovan finns det också tendenser till att de som söker en starkare personlig framtoning också motionerar om exempelvis liberala reformer.

By: Stefan Görling

Stefan Görling — Thu, 13 Aug 2009 13:56:11 +0000

Ja. Och därför handlar motionerna oftare om statlig subventionering av glasögon eller bindor än om FRA-lagen. Och samma motioner kommer dessutom år, efter år, efter år av samma personer.

D.v.s. motioner (enligt min uppfattning, ingen formell sample) berör oftare saker som partiet inte har en mycket stark uppfattning i, och mycket sällan något som går direkt emot en partilinje.

By: nicklaslundblad

nicklaslundblad — Thu, 13 Aug 2009 13:40:36 +0000

Farmor Gun, jag tror detta är sant, men Annie skriver också: “Jag har försökt lägga upp mina motioner på ett lite annorlunda sätt; jag skriver och därmed markerar vad jag under året tycker är viktigt. Några motioner är önskemotioner från mina väljare, tips mailade från medlemmar ur centerpartiet i länet och som deras representant lämnar jag in dem. Några är alliansgemensamma med länet för att markera vad vi lyfter på nationell nivå. Och några är ett visst tema på, förra året skrev jag och Fredrick Federley några olika motioner om Liberala reformer och utsågs till årets liberala riksdagsledamöter av tidningen Neo.”

Notera att hon därmed delvis styrker tesen: motionerna syns mer, och därmed blir de mer meningsfulla. Sedan förstår jag Annies trötthet vid arbetsformerna, särskild med tanke på bifallsprocenten, men också det är intressant: krav på att stärka riksdagsledamöterna är också positiva tecken på parlamentarismens återkomst.

By: nicklaslundblad

nicklaslundblad — Thu, 13 Aug 2009 13:37:33 +0000

Pontus, litet som jag skrev till Stefan tror jag att politiker som bygger sitt varumärke är bra för demokratin – det låser deras positioner och gör det dyrare att sedan rätta in sig i ledet. Det är fascinerande att se hur *dyrt* det vara för riksdagsledamöter att rösta för FRA-lagen – jag kan inte påminna mig någon debatt i närtid där enstaka riksdagsledamöter fått spendera så mycket kredibilitetskapital som i den frågan.

By: nicklaslundblad

nicklaslundblad — Thu, 13 Aug 2009 13:35:17 +0000

Stefan, jag tror att du är något viktigt på spåren här; det är klart att interpellationerna och motionerna ger ett utrymme där riksdagsledamoten kan uttrycka sin individualitet utan verklig risk i någon mening. Samtidigt finns det en Schellingsk “commitment”-effekt: det blir svårare och dyrare att backa in under partipiskan efter att ha försökt individualisera sig ur den grå riksdagsmassan.

By: Pontus Berg

Pontus Berg — Thu, 13 Aug 2009 04:19:45 +0000

Är det inte så att politik och media hör ihop i allt större utsträckning? Vi har ett system med personval som gör att varje enskild riksdagsledamot inte bara skall göra politisk nytta utan också profilera sig och torgföra detta via de kanaler som finns tillgängliga. De nya medierna är ett praktiskt forum för detta; billiga, lättillgängliga och får allt med formen av massmedia. Jag tror att kategorin “vote pawns” blir färre utan folk vet att man måste förtjäna sin plats genom folkets uppskattning. Om du inte kommunicerar din nytta så hjälper det inte om man har stöd från “ryggrunkarna” i partiet som man varit polare med sedan ungdomspartiet, för då riskerar man bli bortkryssad i nästa val. Politiker måste också bygga och vårda sitt varumärke ….

By: Waldemar Ingdahl

Waldemar Ingdahl — Wed, 12 Aug 2009 15:23:00 +0000

Intressant, kan alltså vara att de sociala medierna gröper ur demokratin så som den sett ut?

Nicklas

By: Stefan Görling

Stefan Görling — Wed, 12 Aug 2009 13:16:19 +0000

Ett annat sätt att se på motioner och interpellationer är ju att det är det enda riksdagsledamoten kan göra för att driva politik bortom partipiskan.

Vi skulle kunna betrakta ökningen som ett svar på politikens ökade personifiering (både personval och det faktum att t.ex. 'bloggosfären' och andra håller individuella politiker mer ansvariga).

När man röstar måste man följa partiets linje. Samtidigt måste man uttrycka en vilja för att individualisera sig. Och motioner och interpellationer utgör en identitetsskapande mekanism

By: farmorgun

farmorgun — Wed, 12 Aug 2009 01:09:16 +0000

Av riksdagsledamoten Annie Johanssons blogginlägg att döma skrivs motionerna mest för att media fått för sig att det är ett mått på riksdagsledamöternas insats, något att visa upp hemmavid.
http://anniejohansson.se/2009/08/10/det-menings...

By: Waldemar Ingdahl

Waldemar Ingdahl — Tue, 11 Aug 2009 21:27:47 +0000

Fast hur är det med kvaliteten? Av motionerna antogs 08/09 bara 19 av 8 519 inlämnade (och av de godkända handlade flera om samma ärende). Flitigaste motionären i riksdagen brukar få en artikel hemma i lokaltidningen. Borde inte motioner, interpellation och KU-anmälningar vara något mer än bara en aktivitetsmarkning, en debattartikel eller en statusrad på Facebook?