Tidningsbranschens tio populäraste lögner

Hennes kommentarer till lögn nr. 5 är helt lysande i sin enkelhet och skarpsynthet.

Låt oss prata innehåll - kundnytta om ni så vill. News/nyheter är ju något som borde bidra till att vi på ett bättre sätt kan orientera oss i vår nya tid och vårt närsamhälle men också sätta vårt liv i ett större sammanhang och kontext. News/nyheter ska hjälpa oss att ta bättre beslut, helt enkelt. Nyheter ska inte vara förströelse, utan samhällsinformation. Genom att jämföra med medicinska termer kan man kanske förstå paradigmskiftet bättre.

Jämför det hela med diagnos, att någons ska beskriva ett tillstånd i samhället (eller individen). Då blir det tydligt att nätet är homeopatin med de individualiserade erfarenheterna och lösningarna för var och en medan den klassiska journalistiken är mer det evidensbaserade vetenskapliga och källkritiska medicinska läkekonsten som du möter på akuten. (Förhoppninsvis).

Då uppstår två frågor:
1) Kan homeopatin och den traditionella medicinska vetenskapen leva sida vid sida och komplettera varandra? Svaret i Sverige är nej (jag har länge kallat detta land för "antingen eller -land", eftersom debatter ofta handlar om att hitta ett enda sätt att göra saker på istället för att kunna ha flera olika sätt samtidigt) men t ex i Tyskland och Storbritannien är det flera paradigm som lever parallellt, på apoteket kan man köpa både och, och läkare har utbildning även i homeopati.

2) Måste den ena eller andra riktningen "vinna" och äta upp andra? Svaret torde bli ett "nej". Det är väl just ett tecken på vårt sen/postmodernistiska samhälle, att det gamla och det nya lever sida vid sida, och i alla fall enligt Z. Baumann är vinnarna de som hanterar de båda paradigmen samtidigt. Och om vi använder oss av Kuhns klassiska vetenskapsteoretiska formel: tes - antites - syntes så torde detta innebära för journalistiken att det troliga är att de gamla strukturer och de nya integreras så småningom.

Utifrån sociologiskt kunskapsperspektiv handlar det alltså mindre om huruvida du läser detta inlägg på papper eller på skärmen, och huruvida jag fick betalt eller inte att skriva detta, eller någon annan fick sålt något genom att du läser detta. Ur sociologiskt perspektiv är det intressant hur vi producerar och kvalitetssäkrar kunskap och fakta (=nyheter) som är relevanta, och som kan distribueras oavsett om det finns efterfrågan eller inte. Det är inte alla gånger som folk bokstavligen frågar efter de viktigaste nyheterna, och de får inte alltid löpsedlar, det vet vi ju. Men de är inte mindre viktiga för det.

Journalistiken måste åter bygga upp sitt varumärke och ta sig an de grupper i samhället som inte kan själva föra sin talan på nätet, och som varken har språket, tekniken, tiden eller ekonomin för att följa sin tid via nätet. Deras vardag är nog så viktig också, och med den tippande ålderspyramiden i Sverige och hela Europa har vi ju snart en allt äldre befolkning, d v s en allt större grupp som är allt mindre benägen att lära sig ny teknologi. (Vi är många som är redan mycket teknikutmattade i medelåldern och orkar inte en till uppgradering hit eller dit, hur ska det bli sedan?!).

Journalistiken bör precis som vanligt bevaka grupperna som annars är marginaliserade från det offentliga samtal och föra deras talan. Hur många gamla, arbetslösa och sjuka skulle idag vara helt i nyhetsskugga om de inte kunde knalla ut tidigt på morgonen och hämta sin gratis Metro eller City på närmaste stationen? Och i ekonomikrisens spår - hur många fler blir de inte snart? Platsjournalen går snart förbi kvällspressen i sin upplaga.

Genom att upprätthålla journalistikens grundprinciper; källkritik, ett antal oberoende källor, citatkoll osv. och genom att identifiera och fokusera på grupperna som inte kan starta egna Mindparks eller skriva på Newsmill har journalistiken och den pappersburna distributonen en uppgift som räcker länge.

Jag inser att vi därmed har hamnat i en diskussion som måste innefatta public service / tidningsstödet. Men onekligen är det så att papperspressen hade historiskt sett inte vuxit sig stark utan presstöd, och därmed kan vi heller inte diskutera deras vara eller icke-vara utan att se till presstödets vara eller icke-vara. (Precis som läkarutbildningen finns och bekostas av samhället).

Genom att reformera public service + presstöd till en slags kravlista/checklista över funktioner, principer, kvalitetskrav på journalistik, och en ansvarig utgivare, d v s samhällsnytta (på många språk) kan vi bidra till bra journalistik oavsett kanalen eller distributionsformen. Uppfyller du kraven är du välkommen att söka public service / presstöd oavsett om du publicerar papperstidningar eller nättidningar - eller både och.

Jag avslutar med jämförelsen med läkare; de flesta är överens om att en liten avgift är ok mot att alla kan få bra läkarvård. Frågan är om vi inte borde se nyhetsproduktionen på samma sätt. Att många (med mig) sedan haft alldeles utmärkta erfarenheter av homeopatin betyder ju inte att man behöver välja bort vanliga läkare för dem som vill ha dem.

Det gäller att kunna hantera både-och, och skippa antingen-eller. Om det är så att presshusen (eller nätbolag för den delen) inte kan ombesörja kvalitetsjournalistik som faktiskt bevakar även den icke digitala delen av samhället, så får vi väl hitta ett annat sätt att finansiera. Därmed inte sagt att det ska vara skatter - det skulle kunna lika gärna vara CSR-sponsring från stora bolag. Då kunde även SSAB och Volvo bli tidningsfinansierare!

Huvudsaken är att man inte blandar ihop journalistikens utveckling med de existerande affärsmodellerna, för den analysen håller inte hela vägen. Journalistik är inte marknadsföring även om den lever i symbios med marknadsföringen idag. Och vad jag efterlyser är ett nytt samhällskontrakt om att vi behöver oberoende nyheter som vågar ta upp obehagliga saker, och tala om fakta som ingen frågat efter.

By the way, så fick jag inte betalt för att skriva detta, så nu måste jag jobba. Men en onekligen intressant diskussion!

Kvalitetsjournalistiken behövs och efterfrågas.
Svårigheten är finansieringen.
Då gäller det att tänka stort och nytt.
Efterfrågan på nyheter är god.
Betalningsviljan sämre. Gamla ekonomiska sanningar gäller inte längre.
Tufft.
Enkelt.
Och oerhört svårt. Vi kan diskutera oss harmynta om vilken distributionskanal som blir allena rådande. Men ingen kanal blir vinnare utan ett gott innehåll. Och ingen distributionskanal blir vinnnare utan läsare.
Hade jag svaret om finansieringen skulle jag ge det......eller snarare hålla tyst och sälja det dyrt.

Aloha!
Saknar en lögn: Internet måste anpassas efter vår affärsmodell och ISPer måste ta ansvar för sina kunders trafik.

Det är underbara punkter. Skrämmande men underbara. Inte för att många förutom de värsta ludditerna har hela uppsättningen av tankefel – men fragment av detta finns hos de allra flesta av oss som jobbar inom "systemets väggar". Det här är en utmärkt väggbonad att sätta upp, för att påminna sig själv om vad jobbet handlar om.

Enig i alla punkter utom ettan. Kan du utveckla den lite mer?
En del organisationer i branschen är duktiga och dynamiska och jag är övertygad om att de kommer kunna böja sig i rätt form.

Jag tror inte det, din referens är korrekt men jag tolkar den fortfarande som: ”An industry to big to bend is bound to break”. Vilka tänker du på, när du ser ljus?

Judy är rakt på, och siktar på attityden: This will not work because the disrupted cannot manage their own disruption. Most newspaper employees are not qualified to do the strategic thinking required to manage disruption let alone create it in the form of new products that may challenge the core because they still see themselves as print newspaper employees. Just stating that you are a “news” company instead of a “newspaper” company doesn’t make it true.

Tolkar din punkt ett och Judys punkt ett lite annorlunda. Hennes är mer konkret och din, enligt mitt tycke, lite för bred. Om din avsikt var att översätta så håller jag med efter att ha läst hennes version.

Vem jag tänker på? Anser att Schibsted lyckats i största allmänhet så här långt. Tittar man ner i det röret så tycker jag att VG är det enskilt bästa exemplet. Men som du säkert vet så har VG till skillnad från många andra valt att inte slå samman nät och tryck.

Japp, avsikten var att i första hand översätta och förstärka Judys punkt. Men sedan är det ju svårt att inte ägna sig åt lite ändamålsglidning ;)

Men jag tar gärna emot förslag på bättre översättningar.

Poppar popcorn, lutar mig bekvämt och förväntansfullt tillbaka och utbrister leende: "Let the games begin!".

Jag lärde mig precis vad pwnd betyder. Läs originalet - mkt bra inlägg.