transparens

You are currently browsing articles tagged transparens.

Transparens och öppenhet, ett favoritämne här på Mindpark, är återigen i hetluften. För någon vecka sedan påstods Fredrick Federley vara ute och cykla men vände den dåliga pressen och fick istället de som felaktigt skrivit om honom att skämmas. Och blev själv hyllad som en social medie-hjälte för att han genom sitt engagemang i sociala medier kunde hantera situationen till hans fördel. Han kunde svara.

Fredrick Federley har dock inte bara fördel av att han vet hur han kan använda sociala medier för att få rättelse genom att svara, utan även för att han gör det kontinuerligt. När någon är och har varit transparent under lång tid biter inte ens de mest bisarra händelserna. Det går inte, eller är i alla fall svårare, att göra en löpsedel om något som personen i fråga redan har twittrat, bloggat eller facebookat om helt öppet flera gånger tidigare. Eller som Nikke så fint formulerade det:

“Det går inte att dra ner brallorna på någon som redan står och gör helikoptern.”

Walter Naeslund har skrivit om en likartad historia utifrån hans eget perspektiv. Han menar att han, som det finns hundratals bilder på vid en bildsökning, är betydligt mindre sårbar för framtida missar än någon som bara har ett par stycken. Redan idag finns en hel del roliga bilder som han kanske egentligen inte är så sugen på att visa professionellt men som ändå inte ger en totalt negativ bild av honom, eftersom det är tydligt att det bara är en liten bild som inte är viktigt i ett stort sammanhang. Tvärtom gör det honom mänsklig och kanske även de andra seriösa bilderna mer trovärdiga.

Det intressanta är dock, precis som Walter påpekar, hur sårbara de som inte har samma transparenta personlighet blir. En stängd Facebookprofil, en eller två bilder vid en bildsökning och ett gammalt bortglömt konto på Delicious. En enda bild, ett enda blogginlägg, en enda Aftonbladet-artikel och det kommer synas i Google flera år framöver. Något som inte går att rätta till i efterhand.

Att inte vara öppen gör dig sårbar.

Detta gäller såklart inte bara personer, utan även varumärken. För att undvika att göra som Hewal Företagsrådgivarna eller UPS och bli straffade för flera år framöver pga att ett par bloggare blev upprörda, krävs en kontinuerlig transparens. Inte bara för att fylla upp sökresultat innan arga bloggare gör det, utan för att öppen ärlighet är svår att kritisera. Det handlar om att vårda ditt eller ditt företags varumärke så du bestämmer vad ni ska stå för, inte någon annan. Långsiktig krishantering när den är som bäst.

Ju mer man synts, desto mindre sårbar blir man. Även om man får stå ut med att skämmas ibland.

/Anton Johansson, @agaton

Uppdatering: precis innan midnatt ser jag att vi har ett klockrent dagsaktuellt exempel på det här. SVT:s krönikör Jonas Karlsson, @svtkarlsson, briljerar nämligen i hur han bemöter och nedslår Aftonbladets artikel om att han twittrat negativt om en kollega. Uppenbart, för en utomstående twittrare, är framförallt hur okunnig journalisten är i hur Twitter fungerar. Och läser man kommentarerna verkar Aftonbladets trovärdighet fått sig en törn ännu en gång av en sådan här händelse.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (16%) (11%) (58%) (16%)
19 röster

cecilia

Cecilia Magnusson Sjöberg prövade på delaktighetsretoriken och brakade igenom med en gång.

Mats Odell har som bekant tillsatt en e-delegation. Tanken bakom denna grupp med generaldirektörer är att de skall leda arbetet med att förvandla Sveriges förvaltningar till en sammanhållen e-förvaltning. Ledorden i förändringen är deltagande, öppenhet och transparens. Mats Odell sade själv när delegationen presenterades att:

Den nya tekniken skapar möjligheter till en större delaktighet för enskilda, organisationer och företag i förvaltningens utveckling och dess produktion av tjänster.

Förhoppningarna på delegationen är stora som Norrlands inland, och många drabbades av en isande besvikelse när delegationen beslutade att köpa in några konsultrapporter för att fullgöra sin uppgift. Men en person beslöt sig för att försöka hoppa in och hjälpa till. Professorn i rättsinformatik Cecilia Magnusson Sjöberg, som har en gedigen bakgrund inom förvaltningsautomatisering, IT-rätt och arbete i olika utredningar, intresserade sig för arbetet av en mängd olika skäl och vill försöka delta i arbetet. Eller med Odells ord: utnyttja den nya teknikens “möjligheter till en större delaktighet för enskilda”. Så hon begärde ut konsultrapporterna för att se om vi kunde föra ett öppet, transparent samtal om dem.

Men se, det var inte vad som åsyftades med delaktighet, inte. Nej, professorns begäran avslogs i sin helhet. Nedan en intervju med Cecilia som jag gjorde i samband med att hon överklagade beslutet:

NL: Vad är det du försökt få ut och varför?

CMS: I min roll som forskare i e-förvaltningens juridik har jag med hänvisning till offentlighetsprincipen
begärt att få del av konsultrapporter som Accenture och Gartner sänt in som underlag för E-delegationens kommande strategidokument. Det rör sig alltså om till utredningen inkomna handlingar och inte internt utarbetade dokument.

NL: Hur har din förfrågan bemötts?

CMS: Genom ett avslagsbeslut huvudsakligen motiverat med att konsulterna organisatoriskt sett skulle utgöra en del av den statliga E-delegationen.

NL: Vad är din reaktion på det?

CMS: Jag är förvånad.

Bland annat genom fokuseringen på informationsteknik (IT) som en strategisk resurs är utredningen central för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Visserligen började myndigheter använda datorer redan i slutet av 1960-talet men det råder ingen tvekan om att modern IT ger upphov till en hel mängd dagsaktuella frågeställningar med bäring på såväl effektivitet som rättssäkerhet. Hur ska man t.ex. åstadkomma nationella infrastrukturer för elektronisk legitimering (och signering), vilket utrymme bör informationsstandarder ges vid tillgängliggörande av myndighetsinformation?

Transparens i förvaltningspolitiskt arbete av detta slag är väl förenligt med offentlighetsprincipens ursprungliga syften. Att som i detta fall  söka inlemma en stor krets av externa aktörer inom ramen för en och samma myndighetsorganisation och därigenom undgå offentlighet är olyckligt av flera skäl.

För det första riskerar allmänhetens tillit till grundläggande demokratiska processer att naggas i kanten.

För det andra kan det inte uteslutas att fråga uppkommer om statens oväld inför kommande upphandlingar rörande e-förvaltningens tjänster. Det finns med andra ord all anledning att genom ett öppet förfarande stävja varje misstanke om ett otillbörligt framtida gynnande av såväl aktuella konsultföretag som dessas egna kunder.

NL: Vad tänker du göra nu?

CMS: Jag kommer att överklaga till Kammarrätten.

Med tanke på hur avtalsbaserad utvidgning av en myndighetsorganisation i praktiken inskränker insynsmöjlighterna är det angeläget med ett förtydligande av rättsläget.

Notera den fantastiska underdriften i professor Magnusson Sjöbergs svar ovan om hur hon reagerade. “Jag är förvånad”. Vad vi alla borde vara är riktigt arga. Här tillsätts en utredning om delaktighet, öppenhet och transparens i en framtida e-förvaltning, och så mörkar den inköpta resultat? Hur i hela fridens namn tänkte man då? Nu är professor Magnusson Sjöbergs överklagande inne och förhoppningsvis kommer det att reda ut saken. Men E-delegationen har ju en liten chans att rädda sitt eget skinn här och faktiskt publicera rapporterna för alla och envar att ta del av.

Det är, som jag ser det, inte ens en rättslig fråga. Det är en fråga om legitimitet i processen och öppenhet i diskussionen. I alla andra sammanhang talar vi om öppenhet, om dygden att använda sociala medier och kommunikation och deltagande. Men när det gäller förvaltningens framtid och maktens egen organisation – ja, då ska de dokumenten förbehållas en liten begränsad krets? Och – som professor Magnusson Sjöberg påpekar: om förvaltningen kan utvidgas bara genom att den sluter avtal med olika parter, ja, då står vi ju inför en korporativistisk mardröm.

Mats Odell vill ha en ambitiös diskussion vid Malmökonferensen om den öppna förvaltningens framtid. Det kanske vore bra med en ambitiös diskussion med den egna delegationen till att börja med? Seeda bara rapporterna först på The Pirate Bay för att visa litet ånger och insikt.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(84%) (0%) (3%) (6%) (6%)
32 röster

I fredags höll Sofia Mirjamsdotter ett välbesökt seminarium på sydsvenskan och pratade om journalistiken i det nya medielandskapet. Bland annat drog hon en välförtjänt lans för transpararensen. Den öppna redaktionen, den öppna redovisningen (en gammal post från mig på det temat). Och fick massor med mothugg från delar av publiken. Fraser som ”men objektiviteten är ju fundamentet för den goda journalistiken” användes flitigt.

Jag menar att det inte går att säga rätt eller fel. Däremot måste man fundera noga över vilken fot man väljer att stå på. Och att man gör sin läxa. Jag har tidigare hävdat skillnader på process- och innehållstransparens. Precis som det är stor skillnad på privat och yrkesmässig transparens. Det är inte nödvändigtvis ”all in” – men det är lika långt från självklart att ”slutet och stängt” är ett naturligt förval..

Svd den 4/11 2008

Svd den 4/11 2008

Så öppnar jag då Svd i morse och finner en underbar story. Först refererar man till en genomgång av svenska medier och konstaterar att den egna tidningen är mest objektiv när man skrivit om det amerikanska valet. Och sedan får Filip och Fredrik berätta om sin valvaka som ska sändas i femman. ”Objektivitet är en illusion” utbrister de, och lovar att jubla för varje stat som Obama plockar hem. Jag tycker det känns underbart befriande.

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson tycker inte det finns någon poäng i att de skulle försöka vara neutrala. Detta kommer bland annat att märkas genom en gospelkör, Obama-fokus och glada hejaramsor i valvakestudion.

– Jag skulle väl kunna sitta i Elfbergs-hatt och säga ”Ohio gick till Obama, jahaja”, säger Fredrik Wikingsson. Men det känns inte som vi. Vi kommer ropa, ”Ohio till Obama, YES!”.

Han får medhåll av ständige kollegan Filip Hammar:

– Det blir bättre av att säga vad man tycker. Vi har alltid varit för åsiktsdriven journalistik och vi har sällan varit så taggade som inför detta.

På ett helt annat spår, men ändå på samma tema, läser jag en bloggpost från vännen Mikael Pawlo. Han är numera VD för spelbolaget Mr Green och flitig bloggare. I deras företagsblogg har han verkligen tagit ställning för transparens i en bransch som normalt sett är löjligt sluten. I den nu aktuella bloggposten går han igenom deras lansering, och redovisar resultaten. Läs: ”The viral launch of Mr Green”. Jag är så imponerad. Läs också Mikaels tänk runt bloggutvärdering.

Det är givetvis ett universum mellan en tidningsredaktion och ett spelbolag – men de lever ändå i samma verklighet. De påverkas av samma faktorer, samma omvärld, och de delar i flera fall samma publik. Så det är klart att det finns likheter. Det är i alla fall värt att fundera på. Eller hur?

Nu har mymlan bloggat mer på ämnet hos Samesamebutdifferent. Gå dit och läs. Hon naglar det bra när hon målar ”objektivt” som en motsats till ”passionerat”. Så är det ju.

”Martin spanar” tittar lite närmareMr Greens transparens. Intressant det också, men hårt draget kanske. Ingen säger ju att de är 100% transparenta…

Fler presentationer från sydsvenskans utbildningsdag finns på redesignbloggen. Här finns mitt underlag.
Disclaimer: tycker du att det här inlägget inte riktigt håller vår vanliga standard så beror det på tidspress och splittrat fokus. Jag behövde ha ut det innan valnatten, men samtidigt ville jag delta i övriga talares presentationer på Marknadsplats Värmland (kolla den läckra bambuserbilden) idag. Sorry. Ibland kör det ihop sig.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

“Varför skulle vi anställa just dig?” “eller varför passar du in här?” måste vara bland de två vanligaste frågorna på en anställningsintervju. Jag har i alla fall stött på dem på alla intervjuer jag varit på. Här kommer svaret: “Jag är framförallt spontan, social och nyfiken, det gör att jag har lätt för att anpassa mig till en mängd olika situationer och framför allt människor. Det jag inte kan, kompenserar jag med nyfikenhet och en vilja att ständigt lära mig nya saker. Lägger man dessutom till lyhörd till mixen så är jag den perfekta eleven, 100% formbar.” Inte dåligt va:) Jag vet jag vet, sjukt pretto, men tro mig det där säljmanuset fungerar alldeles utmärkt som första intryck, problemet är bara att nätet står mer och mer för det där första intrycket idag. Tittar man på min facebook till exempel har jag nog lite väl lätt för att anpassa mig till vissa situationer;)

Jag erkänner, jag är social och gillar att gå ut med vännerna, jag är spontan och lite otålig vilket kan medföra stavfel och kanske till och med formuleringar som klingar i moll när det va mer tänkt i dur. Jag har dessutom lätt för att bjuda på mig själv vilket helt enkelt har resulterat i en film på YouTube (se nedan). Social media today skriver om just denna nättransparansen och hur den information vi väljer att publicera på nätet är fullt tillänglig för framtida arbetsgivare. Det finns både för och nackdelar enligt min mening. Transparens i all ära, men en arbetsgivare som möts av alla mina stavfel, festbilder och parodier på pojkband har ingen annan kontext än den han/hon ser framför sig att relatera till. Och så länge jobbet inte handlar om ett vara värd på Wallmans är det ingen bra kontext. Det positiva är att man faktiskt lär känna en människa och inte en anställd.

Hur ofta säger man inte att det är så otroligt viktigt med kontakter. Folk tycker om att anställa människor via personliga kontakter och referenser, någon som de i viss kan relatera till, det är det de sociala nätverkens positiva sida handlar om på anställningsmarknaden enligt min mening. I grund och botten är vi är alla människor, ta det lugnt med festbilder och stavfel bara:)

Faktum är att anställningar via nätet ökar. Student.se skriver om en undersökning från nätverket Execunet och att 77 av 100 företag använder sökmotorer på nätet för att kolla upp sina sökande. Dessutom är det så att skolor i USA har börjat använda sökmotorer och sociala nätverk som komplementerande information till sina intagningar:

- 10% av de tillfrågade högskolorna och universiteten i USA (50 av 500 st) använder sociala nätverk i utvärderingen av sina ansökande.

- 38% av högskolorna/universiteten sa att vad de såg hade negativ effekt på antagningarna.

- 25% av högskolorna/universiteten sa att deras åsikter och bedömningar kring den ansökande förbättrades.

- 21% av högskolorna/universiteten använder sociala nätverk för att värva ansökande och prospects.

Som sagt. Vi är på väg in i en ny era där de sociala nätverken mer och mer definerara oss som personer. Web 2.0 håller på att förvandlas till ett digitalt CV. Kanske är sociala tjänster som Moli helt rätt ute med sin möjlighet att skapa tre olika profiler, en för vännerna, en för familj och en för karriären?

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Nu börjar det puttra i grytan. Framsynta personer även på de mindre tidningarna börjar ta för sig och testa nätets möjligheter. Magnus Karlsson, chefredaktör på Smålandsposten skriver så här i sin blogg:

Jag tror att nätet kan hjälpa oss om vi använder det rätt. Ett led i det är att vara öppna med vad vi gör och vad vi planerar. Därför provar vi något nytt i dag. En tjänst kallad bambuser låter oss direktsända från en webbkamera eller mobiltelefon med hyfsad kvalitet.

Så kl 10.00 på måndag morgon kan du knalla in på smp.se och vara med om att planera upp nöjessidorna tillsammans med folket på Nöje och Galej.

Bra så Magnus. Första skåran i kolven. Jag har ju tidigare slagits hårt för att vi ska ta steg i riktning mot ”The transparent newsroom” som Spokesman Review visat vägen för, och det gör mig glad att det äntligen börjar röra på sig. Det har tagit tid här hemma, man har häcklat SVT:s öppna redaktion och gräsrötterna har inte tagit initiativet utan väntat på att det ska hända något uppifrån. Nu sätter Magnus förhoppningsvis ut en ny riktning. Vem hänger på? Och vem tar rygg på Birmingham Post i nästa steg – när ser vi den första tidningen som förstår att använda microbloggarna? Är du journalist och osäker, kolla en sökning på Poynter efter Twitter. Det händer saker…

Precis som man kunde hoppas får Smålandsposten uppmärksamhet för det här. Många bloggar på knuff (tex SameSameButDifferent, Gunnar R, Networkers, Reportagebloggen), och Medievärlden har också plockar upp det. Fler lär det bli imorgon…

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

En ny marknadsplats för privatannonser på nätet.
Med betoning på ny och nätet!

Disclaimer: Vi säger inte att Rubbet är en garanterad succé. Det vore förmätet… Vi säger bara att vår enda chans att lyckas är att göra något radikalt annorlunda än det som gjorts tidigare.

Ungefär så inleds vårt interna arbetsdokument om nästa generation av rubbet. Första generationen som rullade på hd.se gav oss massor med input och idéer och nu har vi skruvat till nästa version. Snart släpper Sandra och gänget ut den genom dörren. Det ska bli underbart spännande.

I ljuset av att det så sent som i veckan poppade upp ännu en ”blocket-utmanare” (som inte imponerade det minsta på mig) tänkte jag att vi borde släppa ut lite mer av våra tankar. Vi är övertygade om att vi är något bra på spåret, och i den heliga transparensens namn vore det intressant att höra vad ni säger. Så. Här kommer Mindparks längsta postning hittills. (är du ute på startsidan eller läser via rss, klicka på Read the rest of this entry »)

Read the rest of this entry »

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (100%) (0%)
En röst

Rubbt.seDet är där det händer. Trots att vi försöker vara så transparenta som möjligt har det för mig hittills varit svårt att prata om det som vi just nu gör med Rubbet. Lite på grund av att jag faktiskt är ovan vid denna grad av transparens som är lite av vår signatur på Parken (jag är rätt ny än och lite för mycker reporter ibland), och lite på grund av att vi har velat ha något konkret att visa upp för er. För det händer hela tiden saker med Rubbet och min förhoppning är att vi i dagarna ska kunna ge er en titt in bakom kulisserna och rakt in i arbetsprocessen. Det kommer, jag lovar.

Tävlingen som jag utlyste för en vecka sedan pågår än och har du ett nytt ord för “annons” är jag tacksam om du lägger ert förslag bland kommentarerna. Tävlingen pågår i några dagar till och sedan korar vi en vinnare som kan vänta sig en Iphone 16GB med posten.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

PorträttGenom bloggar, sociala nätverk och filmer på Youtube bjuds vi ständigt in i andra människors världar för en hastig visit. Internet är ett enda stort digitalt Big Brother hus med den skillnaden att alla kan komma och gå som de vill. Den digitala revolutionen och web 2.0 har förvandlat internet till en offentlig och digital anslagstavla fylld med bloggar och streamade videoklipp. I och med en växande transparens och ständigt ökande demokratisering av produktionsverktygen förvandlas människor mer och mer till produkter med sina egna personliga varumärken.

I takt med att UGC ökar på Internet finns det ett växande behov av att organisera din sociala profil och identitet på webben. Traackr är en nylanserad tjänst som övervakar och samlar in allt material som publiceras om dig på internet. Kort sagt handlar det mer och mer om att ta kontroll men någonstans kan jag inte hjälpa att dra paralleler till marknadsföring. På Traackrs hemsida skriver de så här:

 

Traackr

Gemene man är på väg att förvandlas till en digital produkt. Web 2.0 romantiserar våra digitala identiteter och skapar en hype kring vår person. Genom tjänster som Traackr håller vi alla på att bygga våra egna digitala varumärken. Jag vill så gärna mynta ett eget litet begrepp för detta fenomenet, vad sägs om personal branding. Nåja, Vi får väl se om det accepteras av mediesverige;)

De sociala nätverken och allt de medför har gjort oss till produkter där information om vad vi gör just nu, vilka filmer vi gillar, vilken musik vi lysssnar på, vad som hände förra helgen eller på semestern i det långa loppet inte är något annat än varumärkesbyggande. Vad tror ni, är framtidens CV:n kanske digitala livsporträtt snarare än hårdkokt fakta om vilka anställningar man haft?

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (100%) (0%) (0%)
En röst

Ljud är bra, både i form av podcasts och radio (om de har en podcast-feed;). Det har kommit påstötningar om att Mindparks tidningar borde göra något med ljud. Jag hade gärna kommit åt våra taltidnings-inspelningar och byggt på dem, men där finns ju en mängd begränsningar runt hur de får utnyttjas. Vi får se, det ligger en del tankar och puttrar.

Tills dess får du hålla till godo med våra reflektioner och åsikter. I helgen var det Mindpark både här och där.

  • ”Medierna” från P1 kom och hälsade på oss nere i Parken. Inslaget sändes i lördags och vår del börjar 26.30 in i sändningen och pågår ca 7 minuter. Lyssna här (popup, kräver real eller något som kan spela windows media) eller ta hem som podcast (bättre) via den här sidan. Rubriken blev att vi ska skaka liv i tynande tidningar – och det känns kanske lite hårt draget. Kul ändå, P1 är ju cred!
  • Helt annorlunda, men minst lika kul, är att Tomas åter samlade What’s Next panelen igår. Lyssna här. Det blev mycket transparens, biotider.se, Microsoft + Yahoo, bredbandsskatt och vem f*n som ska köpa Lunarstorm. Björn Jeffery och Fredrik Wass tyckte liksom jag att det här var ett utmärkt sätt att tillbringa en timme på söndagskvällen.

Precis som jag nyss vände på steken och ställde Mr Webb-tv framför kameran istället för bakom så funderar jag på om inte Mindpark borde göra en podcast om podcasts. Förutom Tomas med What’s next och Podcast Helsingborg (mer om dem här) så undrar jag vilka svenska podcasters du vill höra mer om. Hojta.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Det har varit mycket spinn runt transparens de sista dagarna. Björn har skrivit ett bra inlägg under rubriken ”The trouble with transparency” som bygger vidare på hans gamla postning där han lovade att han skulle bli sveriges mest transparenta VD. En utmaning som vi var ett par som plockade upp… Niclas följde upp genom att slå fast att transparens är ordet för dagen, och JMW konstaterar att ”transparens kräver mod”.

Någon vecka innan det här brakade loss stod jag på Dagsvara (en konferens för tidningsfolk) och predikade om ”Transparens som grogrund för utvecklingssamarbete”. Min grundläggande tes handlade om hur ett företag som Mindpark ska skapa sig förutsättningar att lyckas, men det blev också mycket generellt runt poängen med transparens. Så här, ungefär…

Grunden är enkel, och handlar ganska mycket om varför man inte förlorar något på transparens. Jag kan skriva romaner om det – men i tre korta punkter:

  • Det finns ytterst få originella/ursprungliga idéer. Vi behöver alltså inte vara hemliga med vad vi klurar på. Istället har vi allt att vinna på att så snart som möjligt få mer input från så många som möjligt. Då måste vi vara öppna med våra tankar.
  • Alla vet ändå vem som fikar med vem. I vår lilla ankdamm är det ingen raketforskning att räkna ut vem som pratar med vem, om vad, eller varför. Att tro något annat vore bara att lura sig själv.
  • Det är i genomförande skillnaden ligger. Vem är snabbast och bäst på att genomföra det som alla vet är rätt sak att göra. Hur syr man ihop det med sina unika förutsättningar. Hur väljer man rätt saker att göra. Det som skiljer vinnaren från förloraren är inte så mycket ”think” som det är ”do”.

Ungefär så enkelt är det. Om man inser att man inte förlorar på det är steget kort till att inse allt man har att vinna. Det som kan sätta käppar i hjulen är egentligen bara om det handlar om sådant som lagstadgad tystnadsplikt, regelverk runt börsbolagsinformation, juristers branschkodex och andras krav på integritet. Björn belyser det väl – men jag tror iof att han viker ner sig lite för lätt.

En viktig punkt är att skilja på vilket sammanhang din transparens rör sig i. Personligt, internt, externt. Lev som du lär så långt som möjligt. Fundera alltid innan du sluter något – borde det inte kunna ligga öppet istället, och i så vid krets som möjligt. Inom mina fem ägarföretag har vi drivit det extremt långt. Vi använder tex Basecamp för alla våra projekt och alla har full insyn, även i de projekt de inte jobbar aktivt med. Vi låter alla våra utvecklare checka in och ut all kod via CVSDude. All vår dokumenthantering sköts via Google Docs och säkert 90% av alla docs ligger åtkomliga för alla andra (Docs är underbart bra för övrigt, rekommenderas varmt).

En tjänst som Pingdom belyser den flytande övergången mellan internt och extern. Vi använder den för att kolla sajternas upptid och publicerar rapporten publikt för alla som vill se – även om det internt finns fler detaljer. Samma sak med den här bloggen. Ett av våra uppdrag är att bistå ägarna med omvärldsbevakning – men istället för slutna rapporter bara till dem lägger vi ut det mesta här på bloggen. På så sätt får vi en sanity check på det vi skriver och input till fortsatt grävande. Bloggen ser också till att vi sticker ut mer än många andra aktörer inom vår sfär, vilket är en förutsättning om vi ska kunna attrahera smartskallarna.

mindpark-pa-knuff

Privat och personligt försöker jag driva det så långt det går. Det tydligaste, och nyttigaste, exemplet är att jag släppt ut min kalender publikt. Många undrar om jag är galen, men för min egen del är det ingen tvekan om att det är bland det bästa jag gjort. Ofta får jag kommentarer inför kommande möten som är ovärderliga. På samma sätt experimenterar jag med olika former av transparens i den här bloggen. Under en lång period skrev jag dagliga rapporter, sedan en tid har jag testat utan – och jag inser att jag saknar det. No man is an island, i synnerhet inte i dagens snabba tempo.

Ska jag sammanfatta min syn på transparens så är det: ”Öppenhet måste vara default”. Förr sa man att On the internet, nobody knows you’re a dog – nu bör vi vända på resonemanget. On the internet everyone knows you’re a dog ligger närmare sanningen och då ska vi ta fasta på det. Utnyttja kraften i öppenheten istället för att kämpa med den gamla modellen. Och om inte jag lyckats övertyga dig: läs Wisdom of crowds!

Ett annat led i kampen för öppenhet är att lägga ut alla presentationer. Jag har slarvat. Det ska bli bättring. Här är iaf presentationen från Dagsvara.

kalendern-2

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (50%) (50%)
4 röster

För länge sedan skrev jag om bloggande på en mailinglista och myntande spontant begreppet ”mjölkbondens förbannelse”. Och så kan det ju kännas ibland – man tar på sig ett åtagande med en blogg, i synnerhet en där man i princip lovar dagliga uppdateringar. Ibland är det tungt och ibland tar det emot. Å andra sidan finns det en tydlig uppsida.

Precis som riktiga mjölkbonden Elin älskar sina kor så älskar vi våra bloggar. De ger oss så mycket tillbaka. För min del blir det mer och mer uppenbart för varje möte jag har. Alla kommenterar uppskattande vårt arbetssätt. Tillsammans med min öppna kalender och den övriga transparensen ger det ett bra startläge i alla diskussioner, och massor med oväntad input. Analys-Eriks lysande omvärldsbevakning ger oss respekt och cred i branschen. Och Daniels följetång om The Long Tail har gett många uppmuntrande kommentarer (och frågor om när valpen kommer tillbaka).

Så det är bara att bita ihop. Det är värt det. Blogga på. Men ett ett tips på vägen – skriv flera inlägg när du väl har inspiration, tid och kraft och spara undan de som är tidlösa. Så den dagen det inte kommer av sig själv, den dagen det inte är en fröjd att sätta sig ner vid tangenterna… Då publicerar du ett undansparat inlägg, och dyker ner i soffan under filten. En lyx du kan unna dig, i motsats till Elin.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Det är väl ingen som missat att vi tycker att mindpark.se är en viktig kanal. Vi vill gärna se trafiken växa, så att vi får in mer intryck och bra idéer. Så här ser det ut under oktober.

Först – siffror från underbara Google Analytics

analytics-visit

Den här bilden visar tydligt ett par saker.

  • Vi satte fart med bloggandet först i mitten på oktober.
  • Twingly-effekten är tydlig (vi lanserade twingly på flera mindpark-sajter, ungefär samtidigt som vi satte fart på bloggen).
  • Rubbet-lanseringen gjorde intryck.
  • Webbsurfandet till mindpark.se ligger i princip nere på helgerna. Vad syslar folk med?
  • Vi har en ökande, men väldigt ojämn webbtrafik – jmf längre ner med rss-läsandet som ökar snyggare och jämnare.
  • Vi ser tydligt i den detaljerade rapporten att vi får relativt lite trafik från Google (6-7%). Det kommer vi att försöka ändra på i ett projekt som rullar inför öppen ridå, med start om ca en vecka.

Totalt har vi haft 1.721 unika besökare under oktober (varav mer än hälften valt att återkomma minst en gång till) och med tanke på den sena starten tycker jag det är helt ok. För den som vill gräva mer i våra data har jag lagt upp en pdf här på scribd. Vill du gräva ännu djupare kan du få en inloggning till Google Analytics, men då vill jag att du delar med dig av dina findings.

Sedan – siffror från Feedburner
Ännu roligare är att se den stadiga ökningen av läsare som prenumererar på vår rss-feed. Via feedburner kan vi få fram den här trevliga bilden

feedburner-over-time

Över hundra-strecket. Redan. Tjoho, det känns stort. Här är det alltså besökare som funnit oss så intressanta att de valt att prenumerar på våra postningar. Nice. Man kan också se det så här:

feedburner-details

och kan då konstatera att vi var lite sent på det med att kicka igång den fulla statistiken. Synd, men det blir ju desto roligare i november-rapporten då. Vill du ha in våra postningar på din sajt så hör av dig, vi kan tillhandahålla både banners med senaste nytt och en ren newsticker – allt tack vare utmärkta tjänster hos feedburner.

Till sist, lite udda sätt att hålla koll på oss också.
Knuff-johan har fixat en bra graf till oss, helt automagiskt:

knuff-mindpark

Grafen bygger på knuff-data och är belyser hur knuff sett på mindpark under de senaste 42 dagarna.
Stämmer ganska bra med analytics bild – vilket alltså borde tyda på att bloggarna är viktiga för oss. Duh..

Skriver du om oss så får du gärna haka på den här taggen så att vi får ännu bättre stats. Lovar att återrapportera. Men det hade ni säkert redan räknat ut ;)

Och så undrar jag – finns det fler bra verktyg vi bör använda oss av för att hålla koll på läget? Och vad ska vi göra för att få just DIG att länka lite mer till oss?

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

mintidGodmorgon, sweet transparency. Länge har jag publicerat min kalender publikt, men jag har bara avslöjat om jag är ledig eller upptagen. Det har visat sig vara ganska meningslöst ur ett nyttoperspektiv eftersom jag är nästan lika mycket på resande fot som jag är hemma.

Smarta kolleger och vänner som velat boka har inte haft tillräckligt bra info för att komma med relevanta förslag på mötestider – och transparens-effekten, alltså input på det jag sysslar med har varit obefintlig. Alltså, dags att öppna upp ett steg till. Jag har ändrat på förvalet i Google Calender och nu ser ni allt, nästan. Jag bedömer att ca 5% inte går att publicera pga andras (ofta helt acceptabla) krav på att inte synas. Men i övrigt. Det är bara att dyka in och kolla min kalender. Än så länge är det lite rörigt där, men jag städar efterhand nu.

För att inte vara bunden till datorn använder jag Goosync för att se till att min telefon en gång i timmen knallar iväg till Google och utbyter kalenderdata. Funkar faktiskt otroligt bra. Men det kanske finns ännu bättre – hur gör du? Skriv och kommentera.

Jag tänker också se till att migrera ihop min personliga kalender med min jobb-relaterade kalender ännu tydligare än hittills. Så jag har lite städjobb. Men principen är såklart att är jag upptagen så är jag, då spelar det ingen roll om det är gåsmiddag med mor eller möte med Google.

Problem kommer det säkert att bli en del ändå. Framför allt som jag är van att bara skriva för mig själv i kalendern. Nu måste jag bli mer strukturerad, måste komma ihåg att märka en del event med ”private” när så krävs osv. Men jag tror det är värt det. Vad tror du?

(Parantes, mina kolleger på Mindpark har full access till allt i min kalender så klart. De kan skriva in och skriva om, boka mig som de vill och rent allmänt ställa till mitt liv på det allra jäkligaste sätt. Be nice.)

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (100%) (0%) (0%) (0%)
En röst

Vår Mindpark-familj är stor och spretig. När jag samlar våra verksamhetschefer ute i mediehusen så är vi över 15 pers på mötena. Det är helt självklart att vi inte är överens om allt hela tiden. Men även i den lilla kärnan som består av tre personer; Erik, Daniel och jag händer det att vi kör i diket. Det hände idag.

Ett av de rättesnören vi jobbar efter säger ”Outside the box, inside the park” och det betyder att det är högt i tak hos oss, att boxen är bred och stor – men också att det finns gränser. Som i det här fallet: vi ska inte vara det minsta rädda för att ta ställning och försöka göra skillnad, men det är inte alldeles självklart att vi ska tycka om allt. Inte utan att vi verkligen diskuterat igenom det iaf.

Det är ingen stor sak egentligen, men i den heliga transparensens namn bör det ändå berättas. Daniels inlägg idag om ”Svansens sociala konsekvenser” gick inte hem hos mig. Det hade passat på en personlig blogg och jag uppskattar verkligen engagemanget och glöden – men det här blev fel plats. Så här ser jag på det:

  • Det finns ingen helt uppenbar koppling mellan The Long Tail och Second Life.
  • Man ska inte devalvera starka och väldigt nödvändiga ord som ”våldsoffer” (användes i det ursprungliga inlägget).
  • När det gäller dumheter på nätet måste vi vara noga med att skilja på vad som är olagligt enligt rättsliga regler och vad som är moraliskt förkastligt. Det är till och med så att vi, enligt min uppfattning, har en skyldighet att försöka motverka att moralpaniken of the month får sätta agendan.
  • Nätet ger oss en ny och tidigare helt unik möjlighet till fritt ord, fri åsiktsbildning, möjlighet att gå samman och påverka. Allt sådant är det goda och det som ska utnyttjas – inte riskera att stoppas undan och blockeras. Internets tekniska möjligheter ska utnyttjas på rätt sätt. Och vi ska alltid stå upp för det ocensurerade, fria ordet.

Men hur jag ser på det är inte det viktigaste egentligen. Därför ligger inlägget kvar. Och även om jag skickade över en bunke länkar med läsvärda bloggar (Oscar Swartz, Blogge Bloggelito, Johanna Nylander mfl) från andra ytterkanten till Daniel så handlade det mest om vad vi ska göra och hur vi ska kommunicera. Det har vi pratat om nu, och jag älskar Erik och Daniel för hur de mötte mig i det samtalet. Ge oss tid och vi kommer att göra skillnad. Lovar!

För övrigt idag har vi fått våra nya fulofoner från 3 (K850i är nog en riktigt bra telefon men shit så ful den är) och efter att vi inledningsvis fått fel nummer verkar det nu som vi är på banan. Ska bara testa lite först, sedan är det dags för er att uppdatera telefonboken – jag byter nummer efter 20 år. Kan det verkligen vara så länge eller är minnet grumligt?

Hade telefonmöte idag, via Skype. Chattade med länkar och filer samtidigt som vi pratade. Bandade det med Wiretap. Skrev protokoll rakt in i basecamp och tankade upp ljudfilen efteråt. Det kändes väldigt, väldigt rätt. Obs, nedanstående är bara en bild som visar hur det ser ut i basecamp – ljudfilen får ni lyssna på en annan dag. Kanske;)

skype-recording

Fick en bra länk från Annika Lidne som skrivit om Socal ads och hon resonerar bra även om jag inte håller med om sista raden. Jag viker gärna ut mig på nätet. Peter Sandberg är också en sådan där cool lirare som hör av sig ibland och bara säger kloka saker. Senaste mailet från igår har rubriken ”Distributionskraft” och är en powerboost som jag återkommer till, tills dess pekar jag gärna till hans blogg. Ska bli kul att träffa både Annika och Peter imorgon på Daytona Sessions och ni som inte kan vara där, häng på via jaikus backchannel istället.

Till sist, gjorde tabben att dra igång Excel2008 (i beta). Tvi vale. Don’t do it.

En liten uppdatering, efter att jag satt punkt egentligen: Ekonominyheterna listar gröna sajter men missar oss, och Anders Olofsson – stencool ansvarig för Digitala medier på Sydsvenskan – övergår till att interninformera via jaiku. Kudos i mängder!
rubbet-kampanj

Kampanj för hd.se/rubbet ute på Helsingborgs gator. Kul, men jag vet inte om man skickar helt positiva signaler? Medievärlden.se verkar också lite förvirrade?

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Igår kväll var jag för första gången med i en What’s Next-panel. Förutom att Skype kopplade ner fyra gånger (Leopard-relaterat?) så var det en trevlig upplevelse. Stackars Tomas Wennström som sitter på fel plats USA och verkligen lider av tristess har varit snabb med redigeringen. Klicka här för att lyssna på hur han skickligt leder Beata, Erik och mig genom veckans aktuella frågor.

Efter panelen hade K dukat upp med ost och vin, så det blev inget kvällsbloggande igår. Jag tror vi firade, igen, att hon efter tolv år gjort sin sista dag på Helsingborgs Dagblad och från och med idag tillhör gänget på Aftonbladet Nya Medier. Hon ska sälja in den skånska marknaden på de lokala aftonbladet.se-sajterna. Första kravet hon borde ställa är att de lokala sajterna ska synas här, mer än som en nedladdningsbar pdf.

Lördagen gick till att uppgradera min iPhone till 1.1.1 och knäcka om den, samt installera Leoparden på min första-dator. Sammanfattningsvis – iPhone kommer inte att bli nummer ett i min ficka innan jag har en svensk ordlista och Leoparden är hur bra som helst. Men ingen revolution (och inte heller en naturkatastrof som Vista). Evolution, en naturlig utveckling i riktning mot ett ännu stabilare och ännu bättre OS. Mycket av förändringarna ligger under ytan och är sånt som utvecklarna kommer att dra nytta av framöver. En sak som märks för användarna är att Apple gjort det ”lätt att göra rätt”. Eller som det stod apropå Time Machine på Lifehacker igår:

In short, Apple’s used the best productivity trick in the world: to make the right thing to do the easy thing to do. Leopard’s release will no doubt bring on an uptick of Mac users who diligently back up their system and data without even thinking about it.

Och jag håller med. Time Machine är verkligen sååå rätt. Både i implementering och tanke. Det finns många fler exempel, Apple vet vad de gör. Heja!

Vi har uppdaterat Mindpark-sajten. Erik och Daniel har skruvat till sina presentationer och jag har lagt ut i princip hela affärsplanen. Det är väl hyfsat transparent? Visst har jag plockat bort mycket detaljer men jag hoppas ändå att den sidan, tillsammans med visionen, ska ge en bra bakgrund till vad vi är och vad vi vill. Jag vet att texterna är i längsta laget, men jag har inte haft tid att skriva kortare. Tänker väl att om man är intresserad så är man, annars inte;) För den som bara är ute efter hårda fakta finns ”I Korthet” där man kan finna sådant som adresser, ägare och styrelse på en enda faktaspäckad sida.
Saknas det något?

En kommentar att njuta av, om och om igen. Tack Kalle Hjälmby, whomever you are.

Veckan som gick har handlat mycket om Daniel som började hos oss, äntligen. Han kommer att bli en klippa i våra många projekt. Men eftersom han går tillbaka till skolan i stort sett hela december så kommer han få börja med att bita i lite mindre bitar. Projekt ”Parken”, alltså att uppgradera vår arbetsmiljö till något som faktiskt är värdigt namnet och projekt ”Long tail”, alltså den här kategorin i bloggen. Men det har hänt mycket annat, läs i dagrapporterna om du missat att följa våra vedermödor.

Veckans high? Tveklöst när nwt.se i en rubrik på medievärlden nämns i samma andetag som ”först i sverige”. En glad bagatell, men jag fick gåshud.

I veckan som kommer vill jag framför allt tipsa om Daytona Sessions. Daytona är en digital kommunikationsbyrå som fyller fem år i år och det firar de med att bjuda på ”en soft och gratis eftermiddag”. Efter att jag pratat där kommer jag att fortsätta den kreativa eftermiddagen med en kväll på ett pre-SIME-event. Det börjar laddas upp lite för SIME nu, och Beata gjorde ett bra jobb med införsäljningen igår. Jag ser faktiskt fram emot den 14-15/11.

Meeting-tokens

Snygga meeting tokens, som jag nämner i What’s Next-panelen. Tack till Johan Möller, pappaledig internet-gud på svd.se, för det ursprungliga tipset.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Har mer jobb kvar så det blir kort rapport idag – fyller på med mer imorgon.

Missa inte hur det gick till när nwt.se fick rubrik på Medievärlden om att man var först ut i mediesverige med pusha.se. Jag har skrivit en del om det här. Nu visade det sig iof att sydsvenskan.se faktiskt var före. Jag citerar Anders Olofsson, chef för digitala medier:

Anders Olofsson Tue, 23 Oct at 4:47 PM
Host, host. På Sydsvenskan.se sen typ 09.30. Johannes “Öset” Fosseus drog snabbare än jag hann säga “Jo, Johannes hur vore det om…”

Mitt meddelande gick ut till gruppen Tue, 23 Oct 2007 at 9:07am.
Visst är det underbart att vi kan ha sådant tempo, och sådan skön anda i vårt lilla gäng. Blir alldeles varm och fuzzy;)

Idag har jag suttit hos FAST i Oslo tillsammans med Erik Junesjö från Sydsvenskan. Vi håller på och sonderar terrängen för vårt stora sökprojekt. Det kommer att finnas mycket spännande att berätta om det här framöver. Ska bara stämma av lite med Bosse Svensson först. Jodå, så kan det också gå till. Kanske…

För övrigt, ring inte supporten för det trådlösa nätet på Kastrup. De är förvirrade bortom det begripligas förmåga. Homerun-roaming fungerade inte det minsta bättre efter samtalet. Det gjorde inte heller den 30 minuters voucher som han försökte bjuda på. Roaming med Homerun funkade däremot på Oslo flygplats, men det var ändå ganska bortkastat – det kändes som det gick över ett gammalt 33K modem.

Jag fick ett intressant mail från Joachim Keim igår som bland annat tar upp frågan om transparens och vad som kanske hamnar under radarskuggan. I korthet går det ut på att transparensen och upplevelsen av insyn skulle öka om jag förutom det jag berättar anger hur mycket jag inte berättar, tex i procent eller i faktiska tal. Typ ”idag: 80% transparent” eller ”idag: 2 ointressanta händelser och 1 projekt som är hemligt”. Är det så? Skulle det kännas relevant? För egen del är jag tveksam, jag jobbar ju med konceptet för att det ska ge något tillbaka…

Till sist. Är inte Oslo en otäck stad? Jag har aldrig lyckats känna mig bekväm där. Norge, öht, är ett konstigt land. Eller hur?

nwt-pusha-medievarlden

Skärmdumpen jag inte trodde vi skulle se riktigt än. nwt.se rockar!

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Dags för dagliga avrapporteringar – så låt transparens-kampen börja. Problemet är att jag nog bara har en motståndare kvar. Under dagens möte med Björn Jeffery fick jag nästan intryck att han gett upp på någon slags teknisk knockout. Eller kan man göra självmål i boxning? Problemet är att han som konsult inte själv kan råda över hur genomskinlig hans verksamhet ska vara. Det är ju kunderna som lägger ribban. För min del är det annorlunda, jag är ju i regel beställare och eftersom kunden alltid har rätt..

Många har undrat över poängen med transparens. Hittills kan jag bara konstatera att de små trevarna jag gjort varit oumbärliga. Har fått in mängder med bra kommentarer och input – och som det lilla företag vi är känns det enormt viktigt att få intryck utifrån. Vi får se var det landar.

Mötet med Björn var för övrigt givade, som alltid (och Lilla Kafferosteriet är en underbar mötesplats). Good Old jobbar ju med flera av de tidningar som nu ingår i ”min” sfär och vi kände båda ett behov av att försöka få kläm på vad det innebär för oss. Det kändes bra att få komma en bit på vägen och lyssna av varandra. Alltid klurigt när förutsättningarna ändras efterhand, men jag tror att med en bra dialog oss två mellan ska det inte bli några friktioner. Vi vill ju båda utveckla mediebranschen. Bra så.

rubbet-stats2Igår kickade vi igång hd.se/rubbet och har bara mycket preliminära och tidiga resultat. Men det ser bra ut. Vi har inte ens kört två hela dagar än, men redan nu har det kommit ett större tillskott annonser direkt från rubbet än via flödet från tidningen. Ca 200 annonser per dag inlagda direkt via nätet känns riktigt bra. Dessutom är underavdelningen den enskilda största räknat i sidvisningar under de här två dagarna. Marknadsföringen är massiv just nu, men som Sören Karlsson och jag konstaterade på morgonens uppföljning – håller vi bara i på sajten så ska vi säkert kunna hålla trafiken uppe. Det som är avgörande för framgång är såklart om folk får sålt det som de lägger upp. Det är den kritiska punkten. Så in och shoppa ;)
Lite annat som vi pratade om:

  • Vikten av att relativt snabbt få igång rubbet på de andra Mindpark-sajterna
  • En tidsplan för den kommersiella utvecklingen som tar sikte på ”efter årsskiftet”
  • Fler och ännu mer kontextuella kopplingar mellan innehåll på sajten och annonserna i rubbet
  • Integration av display/företagsannonser och att sy ihop allt i en ”supersök”
  • Uppföljning och stats – hur viktigt som helst, i synnerhet för vår framtida utveckling av tjänsten.

Idag rullade vi ut Twinglyhd.se. Det har gått kanonbra och responsen har varit god. Imorgon ska funktionen ut på sydsvenskan.se, och det ser ut som om nwt.se kommer att sätta igång snart också. Kanske till och med före Skånemedia och Gota Media. Kul. Jag skrev om det här i morse, lite mer om varför och hur. Mycket av dagen har gått åt till Twingly-verksamhet.

Dagens lunch åt jag med Cristián Riveros från Academedia nere i Malmö. Vi åt Malmös starkaste thai (Korrapong?) precis bredvid deras lokaler på Drottninggatan 4 i Malmö. Kan varmt rekommenderas. När Cristián återfått talförmågan efter att chockats av den starka chilin berättade han om deras utbildningar. Jag har ju plockat vår projektledare från deras kurs ”kreativ marknadsföring” och det finns utrymme för mer samarbete. Han undrade också vad jag tyckte saknades på utbildningsfronten och jag efterlyste i ganska vaga termer att vi behöver folk som begriper alla aspekter av de nya sociala nätverken. Inte bara hur vi ska tjäna pengar på dem, utan lika mycket vilken roll i ett bredare perspektiv som de gamla mediehusen kan anta vs nätverk som tex Facebook.

Till sist; idag började Erik blogga på allvar här. Tanken är att han varje dag runt kl 10.00 ska lägga ut ett inlägg med omvärldsfokus. I bland redigerar han ner en samling headlines från andra bloggar, men oftast blir det något originellt och eget. Som idag. Kolla in dagligen, det är hög kvalitet på Eriks prylar.

alexa-tshirt

Tack alexa.com för en rolig t-shirt

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

daniel nüüdEller vad det nu är de säger i de gamla sjökrigsfilmerna när det är dags att ge sig in i drabbning. Mindpark är äntligen fulltaligt. Från den 22/10 kliver Daniel Nüüd in som projektledare. Lill-grabben är född på åttiotalet och alltså oförskämt ung och energisk, men Erik och jag kan behöva någon som håller tempot uppe. Det kommer mer presentation av honom när det närmar sig. Just nu är jag mest bara glad – Daniel gör oss inte bara kompletta till antalet.

Det har varit tyst här på bloggen och det beror på att vi var tvugna att ta en lite paus för att samla ihop oss. Erik har haft fullt upp med att försöka få kontoret på plats och själv har jag letat efter Daniel, försökt hålla igång ett par projekt, varit i London och dessutom haft tvåtusen möten och ett 100-tal dragningar. Känns det som.

Men det ska snart bli ändring på det. Från och med tisdag den 16/10 är det tänkt att det ska börja hända lite saker. Både här och där. Bokstavligt talat.

Till sist. Transparens och öppenhet. Jodå, det kommer. Jag har fortfarande för avsikt att sopa mattan med både Björn Jeffrey och Sorosh Tavakoli. Real soon. Men jag behöver tips, både på hur jag ska vinna (vad tycker du vore det bästa steget i riktning mot radical transparency) och hur jag ska vinna (alltså, hur ska vi utse en vinnare i vår lilla tävling).

Hör av dig!
joakim@jardenberg.com

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster