svd.se

You are currently browsing articles tagged svd.se.

Vem vågar göra en Spotify, frågar Fredric Karén, chef för SvD.se i den pågående bloggstafetten med anledning av Svenska Dagbladets fråga: ”Vill du betala för nyheter på nätet”. Dvs erbjuda användarna en betald nyhetstjänst utan annonser, och en gratis med annonser?

Låt mig formulera om frågan: Vem vågar erbjuda en nyhetstjänst i två versioner, en gratis enklare och en betald, premium? Den senare inte självklart helt utan annonser.

En ”freemium” är en tjänst där grunderbjudandet är gratis men där premium kostar pengar, det är ju så Spotify fungerar. Det medieföretag som vill skapa en nyhetstjänst som är freemium behöver:

  • En stark ställning på marknaden.
  • Ha finansiell styrka nog att kunna tappa annonsintänkter.
  • Att ha (eller kunna skapa) ett innehåll utöver den mer allmänna nyhetsrapporteringen som är så nischat eller speciellt att det kan gå att ta betalt för.

Idag är de allra flesta nyhetstjänster helt gratis. Strategin är att locka så många besökare som möjligt och finansiera verksamheten med annonser. En freemium-tjänst innebär en helt annan strategi: att inte till varje pris maximera antalet läsare för att istället ta betalt av x antal läsare för det mer exklusiva materialet. Att byta strategi från ”många läsare” till ”lönsamma läsare”. En kulturrevolution i de flesta medieföretag, tro mig.

Nackdelarna med att gå från helt gratis till freemium är många. Riskerna är stora.

  • Grundfrågan förstås: Går det överhuvudtaget att skapa betalningsvilja för den här typen av innehåll?
  • Färre besökare = minskade annonsintäkter.
  • Sämre tillgänglighet för sökmotorer som Google.
  • Risk för marginalisering i samhället och i samhällsdebatten.
  • Sämre möjligheter att samspela med den alternativa medievärlden och den sociala webben (bloggare, Facebook etc).
  • Risk för krångel med påloggningar, betalsystem etc. Kostnader för detta.
  • Gammelmedierna kan upplevas som bakåtsträvare som inte fattar nåt av den nya tiden. Varumärke och image skadas.

Fördelarna då:

  • Nya intäkter kan skapas i abonnemang på premiumtjänsten.
  • Gratisdelen kan fortfarande ha det innehåll som lockar de stora läsarskarorna, dvs det snabba nyhetsflödet. På så sätt kan det finnas möjlighet att ha kvar tillräckligt mycket trafik för att behålla delar av annonsintäkterna.
  • Gratisdelen fungerar som marknadsföring av premiumdelen, läsarna där kan lockas att betala för det mer exklusiva innehållet..
  • Premiuminnehållet bygger varumärke och skapar i bästa fall en spets och tydlighet åt medieföretaget.
  • Premiumdelen vårdar den gamla (och än så länge mycket större) papperstidningsaffären, betalande prenumeranter känner att de får mer för pengarna.
  • Kunskap om de betalande läsarna = bättre möjlighet att ta betalt av annonsörerna.

Så till svaret på Fredric Karéns fråga, vem vågar göra en svensk Spotify? Här är en möjlig kandidatlista:

  • Aftonbladet.se. Uppfyller alla tre kraven ovan och har faktiskt redan en premiumtjänst i Aftonbladet Plus som kan byggas ut.
  • Di.se. Ett starkt varumärke med en ohotad position som papperstidning (Dagens Industri) och med ett bevakningsområde (finans, ekonomi, börs) där det finns förhållandevis stor betalningsvilja.
  • En stark lokal- eller regionaltidning som är dominerande på orten som till exempel unt.se (Upsala Nya Tidning), nt.se (Norrköpings Tidningar) eller corren.se (Corren i Linköping)
  • Dn.se. Största morgontidningen på både papper och webb med bra nischade tjänster som till exempel På Stan, påstan.nu (även i mobilen).

Vem vågar ta risken? Och vem gör det tillräckligt bra? Vem kan skapa ett attraktivt paket av innehåll, webbtjänster och mobila tjänster som läsaren upplever som så attraktivt att det skapar betalningsvilja?

Något av ett mardrömsläge för beslutsfattarna i mediehusen: Fortsätta att med svag lönsamhet generöst publicera gratis – eller ta stora risker i att byta strategi.

Bloggstafetten på svd.se rullar vidare. Efter mig skriver Charlotta Friborg, redaktionschef på dn.se. Mina frågor till henne:
Vilket av Dagens Nyheters innehåll tror du skulle kunna gå att (på något sätt) ta betalt av läsarna för, dvs ligga i premiumområdet? Befintligt eller nyskapat material? Eller inget alls? Skiljer sig webben och mobilen i det här avseendet?
Och här är svaret:Branschen måste vakna ur törnrosasömnen

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(6%) (38%) (45%) (8%) (3%)
65 röster

(Eftersom det är fredag mixar jag till det lite och bjuder också på lättsammare grejer förutom det vanliga. Läs och gå sedan ut i solskenet och ha en riktigt trevlig helg!)

* Nu är det dags att rösta fram Sveriges bästa podradio! Jag vet vem som är mina darlings och jag har röstat. Gör du detsamma, vi måste uppmuntra dem som sänder podcasts i Sverige så gå nu och rösta på dina favoriter!

* Andreas Ekström tar upp det faktum att större delen av det svenska folket inte känner till vilka chefredaktörer som finns. Jag är inte ett dugg förvånad över detta. De flesta chefredaktörer syns generellt sett väldigt lite, och ser man dem någonstans så är det oftast i någon enstaka krönika när det är dags att publicera namn på en brottsmisstänkt person. Generellt borde inte bara chefredaktörer utan också journalister och nyhetschefer synas MYCKET mer än vad de gör. Vi hamnar då återigen i diskussionen om transparans och kommunikation utåt mot läsarna/användarna. Om inte chefredaktörerna visar/tycker att det är viktigt att kommunicera med användarna kontinuerligt och på ett avslappnat sätt, hur ska vi då kunna motivera de andra i näringskedjan att sätta igång och göra det?

* Sydsvenskans journalist har hamnat mitt i schlagerns Belgrad och skriver om kulturkrockar och sumpkaffe. Det förstnämnda är roligt. Det sistnämnda är gott.

* Ytterligare en bloggare funderar över det här med medlemskapet i Svenska journalistförbundet (SJF). Jag har ännu inte sett några rapporter från veckans kongress som säger att det här har diskuterats mer än vad det gjordes häromdagen. Synd. Det är den viktigaste diskussionen för SJF just nu.

* Ett politiskt parti har nu börjat likställa bloggare med journalister. Detta betyder att bloggarna lättare får tillgång till presskonferenser och liknande pressevenemang som organiseras av partiet. Det är väldigt bra gjort! Sen att, som i vissa andra fall, bara låta bloggare som uttalat sympatiserar med partiets åsikter få tillgång är bara löjligt. Öppnar man upp för bloggare får man också öppna upp för alla, oavsett politisk hemvist. Att skylla på bristande utrymme är bara skrattretande…

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

* I höstas flyttade vi över bloggarna på hd.se över till Wordpress. De som mest imponerade på mig var ledarredaktionen; de skribenterna som jag förväntade mig skulle ha svårast för övergången. Jag satt en timme med var och en av dem och gick igenom funktionerna i Wordpress och sedan började de blogga. Mer behövdes inte och jag har inte hört ett ont ord om Wordpress som publiceringssystem från dem.

I kölvattnet efter svd.se:s haveri i går har jag funderat på vad vi journalister gör när tekniken havererar. För oss är det viktigast att kunna lägga in våra bilder, filmer och texter någonstans och egentligen kvittar det var vi gör det bara det kommer ut på nätet eller skickas till tryckeriet. Sydsvenskan har, som Joakim nämnde i går, en nödsajt i Wordpress att ta till när den ordinarie går ner. Det är inte en helt dum idé.
När jag tänker på hur lätt det var för ledarredaktionens medlemmar att ta till sig Wordpress står det klart att alla journalister egentligen borde “utbildas” i verktyget och få den kunskapen (med utbildning menar jag just en liten genomgång av verktyget för mer behövs inte. Det är verkligen så pass lätt att förstå). Wordpress kommer att bli allt mer framträdande och möjligheterna att använda det på våra tidningssajter är mer eller mindre oändliga. Det är dags att vi börjar dra nytta av det på allvar och att vi alla kan jobba med det oavsett var vi befinner oss i medieorganisationerna.

* Nyhetschefen på hd.se, Magnus Ericsson, talar ofta om sin vision för HD; en superdesk där nyheten tas emot, och det bestäms om på vilket sätt den ska bearbetas beroende på vilken kanal den ska gå i. Där ska morgontidningen, webben och gratstidningen ha en nyhetsledning som bestämmer lämplig publiceringskanal utefter nyhetens art. Nu är den här idén enligt rykten på väg att realiseras hos Expressen. Ett stort steg i rätt riktning om ni frågar mig. Bra tänkt! Det är exakt så redaktioner borde organiseras.

* Mycket intressant läsning om avsaknaden av citizen journalism i Portugal finns hos Online Journalism Blog. Landets journalister är ytterst konservativa och har attityden att journalistiken endast är till för journalisterna. Kanske än mer anmärkningsvärt är att de flesta medieföretags sajter till största del består av text. Bild och video är, enligt OJB, lågprioriterade områden. Portugal ser ut att ha en lång väg att vandra. Å andra sidan har många av våra svenska tidningar det också. När slår citizen journalism igenom stort?

* Sist vill jag tipsa om Bisonblogs intervju med Google-folket Stina Honkamaa och Nicklas Lundblad. Kul grepp att låta oss i Jaikububblan få ställa frågorna, men det är synd att de inte ville berätta mer om vad som ska hända med Jaiku.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Så var det dags igen. Ett nytt rejält haveri, och den här gången är det stora, duktiga SvD.se som ligger nere. Timme ut och timme in möts man av felmeddelande och frustrationen ökar hos både publik och publicist. Lyckligtvis är vi inte mitt i ett dramatiskt skeende just nu – men vore det så hade inget förändrats. SvD hade inte kunnat rapportera. Allt är stendött.

I ett sådant läge måste allvarligt fundera på om det är ok. I ljuset av teknikstrul på Sydsvenskan höstas var vi ett gäng som satte och ner och klurade. Alltid lika inspirerande Morris Packer från Bonnier satte ihop ett ohyggligt krisscenario med båtar som dundrade in i öresundsbron, gasmoln över halva skåne, havererande internetförbindelser och servrar, överbelastade 3G-nät och folk som inte ens kunde komma åt sin arbetsplats. Det var alltså inte nog med teknikstrul, utan det fanns dessutom ett enormt informationsbehov. Två faktorer som det inte vore osannolikt att se sammanfalla. Har man det minsta lilla känsla för sitt uppdrag så inser man att det krävs reservlösningar.

Vi insåg att det behövs nödsajter. Strulwebbar som ligger så långt ifrån ordinarie driftsmiljö som möjligt. Vi kontaktade företaget bakom wordpress.com, Automattic, och fick för en mycket rimlig peng sätta upp ett antal vip-konto i deras miljö. Här kan du se exempel på sydsvenskan.wordpress.com och här kan du läsa lite om tanken bakom. Som ni ser är det extremt avskalat. Inga annonser, inga automatiska publiceringsflöde, inga kopplingar till redaktionella system. Men det funkar som nödlösning. Webbtv kan vi lägga upp på youtube och embedda, likadant med bildspel som vi samlar ihop av bilder på flickr. Det är en udda produktionsmiljö, men det är helt ok – för vi blir i alla fall inte av med förmågan att lösa vår uppgift.

Det här är alltså inte något som är löst eller hanterat av existerande it-avdelningar. Snarare tvärtom, de håller emot och verkar inte vilja förstå hur viktigt det är. Till exempel har vi fastnat i diskussioner om DNS-hanteringen. Den funktionen är central och otroligt viktig för att vi ska kunna se till att vi inom bara några minuter kan styra om alla besökare så att de landar på nödsajten när de skriver in sydsvenskan.se.

Men vi har i alla fall förberett oss en bit på vägen, och vi kommer fortsätta jobba på att det här ska lira fullt ut. Parallellt med arbetet att bygga upp fungerande och stabila vardagsmiljöer (något vi också är alldeles för långt ifrån idag) måste vi förbereda oss för den dagen då inget alls fungerar. Det är en överlevnadsfråga, och ett område där vi verkligen borde snacka om trovärdighet.

Nu är det din tur. Hur ser det ut hos dig? Är du redo för en katastrof? Skriv och berätta, för den här frågan förtjänar all transparens.

Diskussioner i ämnet:

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (100%) (0%)
En röst

Farbror Bosse är mannen som är ett levande bevis för att old school vs. new school inte har ett dugg att göra med vad det står för ålder i passet. I motsats till många som är generationer yngre tänker han alltid minst ett steg längre. Men med stor erfarenhet och visdom går han sällan för långt, istället syr han ihop traditionella och nya medier på ett lysande sätt. Idag är han chefred, ansvarig utgivare och vd för svd.se – och det känns som ett ”marriage made in heaven”. Jag har berömt honom förr, och även då tillsammans med hans crew på svd.se. Det gänget lirar helt enkelt i en egen klass bland oss gammelmedia i internetsverige. (På bilden, tagen av mig i Japan, ser man Anna Omstedt Lindgren bakom honom, och hon är nu hans vice. Ett coolt par, eller hur;)

Förra söndagen skrev jag om Lotta Holmström, som liksom jag lärde känna Bosse under tiden på aftonbladet.se. Jag är helt säker på att Lotta, och alla andra som var med då, håller med mig när jag nu väljer att höja en bägare för Bosse. Utan honom hade Aftonbladet aldrig fått det tidiga och kraftfulla lyft man fick på nätet, och utan honom hade man inte stått på så stadig grund genom den kommande krisen. Även om Bosse lämnade Aftonbladet Nya Medier redan 1997 (för att bli chefredaktör på Resumé och arbeta inom Bonniers) så var det, enligt mig, till stor del hans arv som gjorde att aftonbladet.se höll ut när andra vek ner sig.

Det mesta är sig fortfarande likt när man möter Bosse idag. Hans klädstil är fortfarande samma redaktörsuniform som alltid, han skriver fortfarande flitigt i sin stora svarta anteckningsbok, han lyssnar lika intensivt, är fortfarande nedtonad och stillsam – och man måste fortfarande leta efter den speciella glimten i ögat för att vara säker när han skämtar. Men mest av allt är glöden densamma. Glöden för att utveckla och utvecklas, och engagemanget för alla sidor av det som vi klumpar ihop under begreppet medier. Så kör på Bosse, vi lyssnar och lär!

Bilden är lånad av Fredrik Wass och visar Bo Hedin, Pelle Sten och Katrine Konar när de för svd.se tog emot Internetworlds pris för bästa mediesajt 2007.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Dagen började med frukost som Michael Fogelqvist och Animero bjussade på, nere på Marina. Ett bra gäng samlades för att lyssna på tema web, där Sören Karlsson från hd.se och Anna Omstedt Lindgren från Tasteline/SvD Nya medier höll låda.

lapp på luckanSören pratade mycket om trafikökningen som är helt fantastisk, med toppar över 150.000/veckan. Positiva rapporter från Twingly fick plats på agendan, rubbet också, liksom den stora satsningen framöver på webbtv. Men det handlade såklart också mycket om annonseringen. Varför webben är så bra (räckvidd i rätt målgrupp, möjligheter till roliga format, och enastående uppföljningsmöjligheter) samt att det gäller att passa på så längde det fortfarande är billigt. Sören släppte också, tillsammans med supersäljaren Mats Gabrielsson, den glada nyheten att nu är det ”lapp på luckan”. hd.se är slutsålt och helt fullpackad de närmaste två veckorna. Det är första gången sedan starten för över 12 år sedan.

Anna gav oss the Tasteline story, och det var en inspirerande dragning. Förutom bakgrunden, som Anna berättar med stor portion humor, så fick vi veta att det numera är en välmående sajt som bygger på att man skickligt kapitaliserar på sin väldigt specifika målgrupp. Det är ingen tvekan om att nisch-sajter som ändå lyckas få hyfsad trafik är en bra affär. Vi fick ockå höra om hur man inom hela Schibsted-sfären jobbar väldigt öppet och inte ”boxar” in användarna på den egna sajten – man länkar friskt. Ungefär här var jag nära att trilla av stolen. Men hon menade att man länkar mellan sina egna sajter. Ok. Det stämmer ju. Ffa använder man aftonbladet.se som en bra trafikmaskin – därmot ger den framskjutna placeringen på svd.se knappt 10% i nettotillskott. Google ger 30%.

Två tankar som jag hade med mig från morgonens fina uppstart:

  • Varför är aftonbladet.se så otroligt svaga på att utnyttja nätets möjligheter. Man har ingen digg, ingen twingly, ingen facebook-koppling. Ingenting. I deras toolbox kan man välja ”tipsa en vän” ”skriv ut” och ”ändra textstorlek”. Varför är det så fattigt med verktyg?
  • Hur ska vi bli bättre på att (med sunda medel) utnyttja det faktum att vi får in minst en tredjedel av vår trafik via bakdörren istället för via vår fina förstasida. Martin Jönsson skrev om det i bloggen för någon dag sedan. Läs och klura. Har du bra idéer så vet du var min mailbox bor.

Dagens low var att Sydsvenskan hade lite problem med Twingly (men kul med besöksrekordet). Jag ville så gärna att de skulle komma igång med full kraft, men det är som det är med teknik. Sista budet var att det verkar funkis nu, så från imorgon får ni börja blogga rejält runt Sydis artiklar. Lova det?

Dagens lägesrapporter från arbetsgrupperna är att kartgänget går framåt med stormsteg. Det kommer att bli många läckra lösningar för kartors användande över hela sajterna. Nyheter, nytta och nöje – allt ska kartifieras. Det blir kanon.
Gänget som jobbar med integration av rubbet på övriga sajter har på goda grunder rekommenderat en centraliserad lösning istället för att jobba med distribuerade databaser. Telefonmöte på fredag. Principiellt gillar jag distribution och delegering, men i det relativt komplexa backend vi pratar om här är jag realist och inser det kloka i att samla ihop. Vi borde kunna komma framåt snabbt.

I övrigt har dagen gått åt till att arbeta framåt med övriga fyrtio projekt, förbereda lite för Daniel som ska börja på måndag när jag är i stlm samt städa min mailbox på de 180 mail som jag lagt undan i högen att ”kika på asap”. Det gick sådär. Akuta mail är en sak, långsiktiga tankar är en annan. Men det är ok. Så länge vi rör oss framåt i det här tempot är jag nöjd.

Imorgon ska jag sitta hela morgonen och ringa ikapp min långa lista med samtal som jag lagt on hold. Tänk på att om du vill prata med mig så ska du helst maila. Och om du ringer och jag inte svarar, vilket är väldigt sannolikt, så lämna ett meddelande. Eller, jag säger det igen, maila….

mindpark+twingly+hd.se dominerade knuff.se

Mindpark + twingly + hd.se dominerade knuff.se under drygt ett dygn. Mums!

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster