Äntligen!
Det säger läsarna när de får veta att de nu kan teckna ett helgabonnemang på tidningen. Det här är ett önskemål som funnits länge men som tidningsföretagen valt att ignorera, av rädsla för att tappa helårsabonnenter.
Nu erbjuder fem av landets morgontidningar helgabonnemang och ökar därmed sina upplagor, eller åtminstone minskar det pågående tappet.
Utvecklingen är självklar om vi vill vara en bransch som lyssnar på kunderna.
Fortsättningen är kanske inte lika självklar för alla inblandade, men den kommer att vara lika oundviklig.
Det här blir nämligen första steget från daglig tidning till nyhetsmagasin.
Det kan ta 10-15 år, men troligen går det mycket snabbare. Scenariot blir följande:
- I takt med tappade upplagor tvingas fler och fler tidningar att gå ned i periodicitet.
- Utgivningen av papperstidningen koncentreras till helgen.
- För att tillgodose kundernas behov av nyheter under veckodagarna utvecklas tidningarnas digitala tjänster via webb, mobil och andra bärbara enheter. Fullständig nyhetsservice och plustjänster kopplas till abonnemangen för papperstidningen.
- Papperstidningen, som nu utkommer en till tre gånger under veckoslutet, trycks i magasinsformat på glättat papper. Ett lokalt nyhetsmagasin med andra ord.
- Vissa mediehus kompletterar med en gratisutdelad eftermiddagstidning i behändigt A4-format med serviceläsning och senaste lokala nyheterna. Nyheter i kortform, dagens evenemang, tävlingar och ”löpsedelsnyheter” som puffar för webben och helgmagasinet.
De tidningar som nu erbjuder helgabonnemang (fredag, lördag och söndag), är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sundsvalls Tidning.
Men variationerna är lika många som tidningarna.
Göteborgs-Posten erbjuder helgabonnemang endast till personer som bor utanför Göteborg. Här är rädslan att locka heltidsabonnenter till helgabonnemangen störst bland de fyra tidningarna. Priset för ett helgabonnemang är 1.195 kr för ett helår. Det är 53 procent av ordinarie pris, men då får man GP endast lördag, söndag, när de fyra övriga tidningarnas helgabonnemang omfattar fredag, lördag och söndag.
Dagens Nyheters prenumerationspris varierar beroende på var man bor i landet. Så gör också priset för DN veckoslut. I Stockholm får man betala 70 procent av priset för ett vanligt abonnemang, medan den som bor i Sundsvall får betala 56 procent av priset.
Svenska Dagbladet har också differentierade priser beroende om man bor i Stockholm eller landsorten. Och priserna ligger ganska nära DN:s priser. För helgabonnemanget tar Svenskan 54 procent av ordinarie pris i Sundsvall och 73 procent i Stockholm.
Sydsvenskan tar 68 procent av ordinarie pris för sitt helgabonnemang.
Sundsvalls Tidning har lagt sig på 63 procent av ordinarie pris.
Svenska Dagbladet och Sundsvalls Tidning erbjuder även sina helgläsare tillgång till e-tidningen. En bläddringsbar pdf-tidning som innehåller alla sidor exakt som de ser ut i papperstidningen. Det fiffiga med detta är att Tidningsstatistik räknar abonnemanget som ett ordinarie abonnemang, sju dagar i veckan.
Så vitt jag sett är DN den enda tidning som öppet redovisat hur det gått med helgabonnemangen. Under 2009 har man fått 25.000 nya abonnenter som valt just detta alternativ. 10.000 av dessa kommer från Stockholmsområdet.
Jag är övertygad att när detta sprider sig så kommer upplagorna totalt sett att öka under några år. Här kan tidningarna få tillbaka en del av de abonnenter som hoppat av de senaste åren.
På sikt däremot kommer vardagsupplagorna att minska. Snart kommer man då till brytpunkten när det inte längre lönar sig att trycka papperstidningen. Då får vi istället vår lokaltidning som ett nyhetsmagasin till helgen. Eller möjligen 2-3, lördag – söndag, eller fredag till söndag.
Samtidigt som detta sker förändras även format och design.
Dagens unga läsare efterfrågar tuffare och mer fängslande design. Mer mot magasinsdesign.
När vi på Sundsvalls Tidning 2002 gjorde två experimenttidningar med studenter på högskolan och medieprogrammet på gymnasiet var det tre saker båda grupperna var överens om:
1. Mer mot magasinsdesign.
2. Mindre format, skuren tabloid eller mindre.
3. Mer konsumentjournalistik.
Magasinsdesign och mindre format.
Mycket visuell design tilltalar de unga.
Jag är inte ensam om att hävda att de mindre formaten, halv berliner, halv tabloid eller A4, är framtidens tidningsformat. Framförallt för tidningar som i stor utsträckning läses på väg till eller från jobbet.
På kontinenten finns ett antal framgångsrika tidningar i något av dessa format. I Sverige har det varit svårare att få läsare och annonsörer att nappa på ett mindre format. Det första allvarliga försöket, Aftonbladets gratistidning punkt.se överlevde ett och ett halvt år innan den, tyngd av förluster, fick läggas ner. Den 19 maj 2008 publicerades sista numret.
Dagens Nyheter gjorde nästa försök med ett litet format, men då som bilaga. Inte heller det kröntes med framgång. Det var På stan som från den 4 april 2008 utkom i ett format som till och med var mindre än A4, nämligen 185 x 260 mm.
Fredag den 30 oktober lämnade DN det lilla formatet för På stan-bilagan och innehållet fördes samman med kulturen i nya Kultur – På stan, i tabloidformat, som hela tidningen i övrigt.
”Det finns tre huvudanledningar: vi ville komma ut på fredagar, det lilla formatet kostade för mycket och vi ville smälta samman På stan- och nöjesredaktionerna till en”, berättar På stan-chefen Axel Björklund.
”Det blev för dyrt att trycka denna del i ett udda format. Dessutom var formatet inte populärt, varken bland läsare eller annonsörer. Jag fick många samtal som klagade på formatet, dessutom hade vi svårt att hålla ett bra tryck i bilagan. Även buden klagade. Det gick så långt som till protestlistor. Anledningen var att den lilla bilagan gjorde att buntarna blev bulliga och svårhanterliga”.
En vecka efter återgången till tabloid hade Axel Björklund endast fått tre klagomål per telefon.
DN övergav det lilla formatet för PåStan-bilagan och integrerade den i Kulturdelen.
Tidningen Folket i Eskilstuna är den enda svenska dagstidning som har ett mindre format än tabloid, nämligen halvberliner. Nya Folket lanserades den 2 januari 2007. Då låg upplagan på runt 7.000 exemplar. Enligt TS senaste redovisning är upplagan nu 5.300 exemplar. Så inte heller här kunde formatförändringen påverka den negativa upplageutvecklingen.
Så varför skulle det mindre formatet bli framgångsrikt när inget av försöken hittills blivit det?
Jo, därför att de förändrade medievanorna kommer att slå igenom mer och mer de närmaste åren.
Den viktigaste förändringen och den faktor som mest påverkat upplagorna negativt är det som redovisats ovan, att fler och fler väljer bort tidningen för att man inte har tid att läsa den.
Det är en trend som stärkts de senaste åren.
Därför blir helgabonnemangen första steget mot dagstidningen som nyhetsmagasin.
Bland de framgångsrika tidningarna på kontinenten i mindre format, eller med magasinsdesign kan nämnas:
Le Matin i Schweiz, Kronen Zeitung i Österrike, 20 minuter, som finns i Spanien, Schweiz, Tyskland och Frankrike, den brittiska Express & Echo, samt de franska tidningarna för unga: l’actu, Mon Quotidien och le Petit Quotidien utgivna av PlayBac Press.
Kanske ser våra helgtidningar om några år ut som det framgångsrika magasinet Filter.
