framtid

De flesta verkar vara överens om att tidningsbranschen befinner sig ett läge som kräver stora omställningar. När upplagorna sjunker, och intäkterna med det, så måste man se över ekonomin. Men allt får inte handla om rationaliseringar och besparingar. Det är minst lika viktigt att vi försöker konkretisera vad som måste göras för att vi ska nå vår nya roll i framtiden. Intäkterna är viktiga och det har jag försökt bemöta i ganska många postningar, tex här och här. Men det måste också handla om människor och arbetet som görs runt vår kärnverksamhet och största usp: det journalistiska arbetet.

Här är ett förslag på nya funktioner som jag saknar på de flesta redaktioner idag. Fyll gärna på, kommentera och allra helst: ge exempel på tidningar som har tagit steg i den här riktningen redan. Förteckningen nedan är inte i någon särskild ordning, många av dem har diskuterats i olika sammanhang tidigare, och jag säger inget om omfattningen på de resurser man bör satsa. Men här är iaf ett startläge för redaktioner och ledning.

1. Sökredaktör. När mellan 25 och 50% av trafiken till en sajt kommer från google och andra sökmotorer så är det ju egentligen självklart att någon sitter med näsan nere i den trafiken och håller koll på den. I arbetsuppgifterna ingår allt från att ta hand om besökarna när de kommer till sajten till att föra samtal med google om sökoptimering. Givetvis måste man också hålla koll på den inkommande trafiken – om en gammal artikel helt plötsligt får en massa sökmotorkärlek så gäller det att se över den så att man har klätt bruden så vacker som möjligt. Här ingår givetvis också löpande sökoptimering.

2. Statistikredaktör. I motsats till pappret så ger webben alla möjligheter att i varje givet ögonblick analysera vad som händer på sajten. Det är lätt att falla i fällan och tro att det bara kan användas till det som föraktfullt kallas för klickjournalistik, men så är det såklart inte. Även om olika topplistor är ett självklart inslag så kan statistiken lika gärna användas för att tex skruva på hur man presenterar ett knäck som man tycker förtjänar mer trafik, eller för att utvärdera vilket värde man fick ut av den stora reportageserien. Statistikredaktören är lite av en spindel i nätet, för både det kortsiktiga och långsiktiga arbetet på redaktionen.

3. Projektredaktör. Jag har ofta fascinerats över hur lätt det är för redaktionen att ge ut en specialbilaga när den allsvenska säsongen startar eller när det är valår – men hur svårt det är att göra motsvarande på webben. Det saknas rutin för att hantera nätets unika fördelar, det trillar mellan stolarna (“jag trodde it-avdelningen skulle fixa det”), det görs så stort att alla tidsplaner spricker och det får sällan e fokus som det förtjänar. Här behövs det krafttag, och här behövs det en sammanhållande redaktör som både kan bygga långsiktiga undersajter av lokalt evergreen-material och som kan gå in och göra snabba specialare när det visar sig att dottern från bygden verkar landa i Idol-finalen. Blanda en tredjedel journalist, en tredjedel internetguru, en tredjedel klassisk projektledare och rör om.

4. Länkredaktör. Den som länkar mest när hn dör vinner. Utlänkarnas betydelse för en framgångsrik sajt 2008 KAN INTE överdrivas. Men det är ett pyssel att hitta dem. Någon behöver samordna tekniken som handlar om att med hjälp av företag som Aitellu och Saplo som kan hjälpa oss att utnyttja smarta algoritmer för att hitta rätt länkar. Men lika viktigt är att faktiskt ha flera levande fingrar som rör om i länksoppan också. viktigt är också att se till att arbetsredskapen gör länkandet till en glädje. Ansvaret för länkandet ligger fortfarande på den skrivande reportern, men genom en gemensam resurs får hn de allra bästa förutsättningar, både kvalitativt och rationellt.

5. Communityredaktör. Här behövs ett bättre ord, men säger jag community så vet ni vad jag menar. Det handlar helt enkelt om att vårda det som också kräver ett bättre ord: ”The crowd”. Våra läsare, våra besökare, våra användare, våra skribenter, våra deltagare. Men inte bara hos oss. Det handlar om två olika saker:

• Internt, alltså allt det som sker i våra egna forum. I artikelkommentarer, via debattsidor, i blogglänkar. Klassiskt användarskapat innehåll.  Det här är egentligen bara en förlängning av den gamla “läsarredaktionen”, och något som får hyfsat mycket uppmärksamhet idag.
• Externt, lite mer udda kanske och handlar om det som sker helt utanför vår sfär. Men som borde vara en del av vår sfär kanske. Om vi har ett bra knäck på smp.se om julhandeln på internet så kanske vi bör hjälpa de länkarna att hitta sin väg ut i de forum som diskuterar näthandel. Vi måste aktivera oss och hjälpa vårt fantastiska innehåll att hitta sin publik. Här gäller det att ha koll på alla de tusentals intresse-bubblor som utgör nätets sociala graf.

6. Nätverksredaktör. Eller om det kanske borde heta samtalsredaktör, eller varumärkesredaktör. Det handlar om att finnas på plats ute på nätet och fånga upp samtalen som förs om dig eller dina närstående ämnen. Comcast som fick mycket stryk i nätet begynnelse kallar det för “Director of digital care” och Britney Spears verkar ha haft enormt mycket nytta av sin “Social media director”. Här handlar det om både stora öron och massor med social kompetens. Ut på Facebook och Twitter och stå upp för din tidning. Kräver mycket fingertoppskänsla för det får inte bli för “säljigt”.

7. Taggredaktör. Japp, det här borde vara minst ett heltidsjobb. De flesta nätsajter jobbar fortfarande lika stelt som i tidningen. En sportartikel ligger under /sport. I själva verket så borde den vara försedd med etiketter istället som gör den självklar att nå via taggarna “sport”, “ishockey”, “vinter”, “evenemang”, “malmö”, “ängelholm”, “folkfest”, publikrekord” och säkert minst tio taggar till beroende på vad som faktiskt hände. De här taggarna ska byggas upp av reportern som skriver artikeln, tekniken som automatiskt lägger på och drar ifrån taggar, publiken som gäller till att tagga materialet etc. Men någon måste hålla ihop det, någon behöver vara ansvarig för att bearbeta taggsamlingen och utveckla verktygen. Låt 2009 bli året då vi säger adjö till den feta navigeringsraden och hej till det aktiva taggmolnet.

8. Mashupredaktör. Det finns tusentals widgets och mashups som redan idag skulle kunna användas för att med liten insats öka kvaliteten på våra sajter. Med aktiv koll på det som händer där ute, tänk att vi väljer och prioterar widgets på samma sätt som artiklar, så skulle våra sajter bli en mer integrerad del av internet. Mindre tidnings-dna och mer av nätets genpool.

9. Nätkvalitetsredaktör. Ja, faktisk. Men det handlar inte i första hand om stavfel, felaktigt placerade kommatecken eller fel titel på fel person. Det handlar om att leva upp till de nya kvalitetskraven som internet ställer på oss. Våra tidningshus har jobbat med en sorts verksamhet, på ett sätt, i stort sett orört i långt över hundra år. Vi har massor med traditioner, arbetssätt och förutfattade meningar som sitter i väggarna. Det behövs en driven iller som varje dag ser till att den typiska andan på internet genomsyrar även redaktionens arbete. Som jobbar för att riva murar mellan redaktionen och omvärlden, som ser till att teknik inte längre blir av ondo, som för in trenderna och nyheter från nätet till redaktionen – som orkar och törs evangelisera.

10. Internetredaktör. Nätläsare älskar att läsa om det som händer på nätet (det vet den som följer statistiken;). Även om det är omöjligt för lilla lokaltidningen att konkurrera om scoopen med IDG eller toppbloggarna så ligger det en poäng i att samla ihop det här även på den egna sajten. Genom att låta lokala förmåger bli profiler, genom att koka om de stora händelserna till lokala perspektiv, genom att göra som Expressen gjorde när man delade ut Spotify-invites, genom att finnas med ute på skolorna och hålla föredrag om vad som händer på nätet, genom att… Det finns tusen saker att göra runt själva fenomenet internet – och nästan ingenting görs idag. In med det i nyhetsarbetet. Tillsammans med de andra nio uppdragen ovan har till och med den lilla lokaltidningen ett guldläge för att bli en auktoritet på området.

Sådär kan jag fortsätta länge till, jag är inte halvvägs på listan. Men jag sätter punkt här nu, är ju fortfarande febrig, hostig och allmänt seg. Istället överlåter jag den här posten till ”the crowd”. Hjälp till i kommentarna att fylla på med synpunkter och egna förslag. Kom också gärna med länktips så lovar jag att fylla på i den här posten efterhand. Sälj och marknad återkommer jag till också.

Länklista, work in progress:

• Det är över ett år sedan Martin Jönsson skrev om sökredaktör i sin post om ”Sökredaktör – framtidens mediejobb”. Hur många har skaffat sig en sådan?
• Dojan på Newsdesk sätter posten i ett sammanhang när han listar ”tipsen till framgång”.
• SSBD tar upp tråden i ”Veckan som gick” – för övrigt vecka efter vecka ett fantastiskt arbete av Niclas och Sofia.
• BetaTales är vänliga nog att göra en sammanfattning på engelska.
• Fler bloggar som länkar finns som vanligt på knuff.se och Twingly.
• Men mest intressant är nästan de som INTE länkar, eller plockar upp det. Skulle någon kunna tänka sig att ge ”Journalisten” en kick i baken. Det här handlar om deras medlemmas framtid.
• Lotten kompletterar med nya: ”bloggrelaterade yrken”. Som bara Lotten kan ;)

[den här posten är inte färdig, utan ett levande arbetsdokument publicerat i en första version 2008-12-14]