Att vi har olika preferenser när det gäller mediekonsumtion i olika åldrar och att män och kvinnor tenderar att välja olika är inte så underligt och kan förklaras både av hur vi av hävd hanterat teknikförändringar, hur vi fortfarande tenderar att ha en könsmässig uppdelning både när det gäller jobb och hemmaliv respektive att vi är mitt i en gigantisk omvälvande förändring av medielandskapet. Det viktiga handlar om att inse att vi ännu inte sett utvecklingens fulla kraft och potential och att förstå att det inte handlar om antingen eller utan möjligheterna att hitta synergier mellan det traditionella och det nya.
Via Sara Öhrwall hittar jag en undersökning från Targetcast. Den är inte så stor att man kan dra färdiga slutsatser av den (895 respondenter) men den indikerar ett antal intressanta saker.
- Män tenderar att ha adopterat onlineläsande av nyheter och magasin mer än kvinnor och män kan tänka sig i högre grad att betala för prenumeration online när det gäller TV-program. Män uttrycker en mycket låg preferens för radio som musikkanal.
- Unga har adopterat digitala medier i en mycket högre grad än äldre (brytpunkt 25 år) och traditionella printmedia är fortfarande viktiga bärare av information bland de äldre. Här finns också en “radiotystnad” där bärbara mp3-spelare, mobiltelefoner mm minskat intresset för radio.
- 18-24-åringar är inte störda av reklam i någon större utsträckning utan reklam blir i sig bärare av informationen.
De intressanta siffrorna ligger också när det gäller hur man väljer mellan traditionell massmedia och onlinemedia. Studien visar att
- 60 % av respondenterna menar att medierna måste förändra sin inställning och innehåll för att vara relevanta.
- Det är endast 15% som menar att de skulle kunna tänka sig att helt byta ut magasin och tidningar mot onlinemedia. Bland 45+ är det 57% som fortfarande anser att tryckta medier är viktiga för deras informationsinhämtning och att reklam i tryckt media har en påverkan på deras köpebeslut.
Tyvärr kommer den här studien att användas som ett bevis på att det nya medielandskapet inte alls motsvarar vad människor vill ha men jag menar att det snarare visar att det inte handlar om antingen eller. Problemet är att den del av studien som refereras inte problematiserar olika formats möjlighet och preferens när det handlar om onlinemedia.
Om man ska vara lite demografiskt lagd och titta på hur media konsumeras bland stora delar av befolkningen så är magasin inte helt enkelt att föra över till onlinevärlden: ett inredningsmagasin eller en modetidning konsumeras en viss tidpunkt, som en vardagslyx och där är vår preferens för att bläddra mycket hög. Datorn, även om vi idag har netbooks mm, har inte samma hanteringsmöjlighet av informationen. Vidare: att kvinnor fortfarande tar den största delen av hemarbetet, och på så sätt har en större preferens för radion som är ett ambient media är knappast överraskande. Att printmedia fortfarande är viktiga exempelvis som nyhetsbärare på lokal nivå beror knappast på preferens utan utbud och vana.
Att det finns ett generationsskifte när det handlar om att använda medier är inte heller förvånande – snarare skulle jag vilja säga att man kan som analytiker förvånas över att förändringen gått så fort eftersom vi som människor tenderar att ta lång tid på oss att förändra våra värderingar och vårt beteende.
Tittar man på de här tendenserna – och räknar in att vi fortfarande är mycket tidigt i en utveckling mot digitala medier som huvudbärare av informationen – så är det här en viktig pekare mot att utveckla nya delar för att bära information och distribuera innehåll för traditionella medier. Det blir viktigare och viktigare att jobba med hur formaten och målgrupper fungerar tillsammans, och fr a att skapa högre relevans.
Framförallt är det intressant att fundera över det faktum att vi bara haft onlinemedia i cirka 20 år medan printmedia funnits i mycket mer än 100 år. Teknikutvecklingen sker och kommer att förändra spelplanen – att tro att printmedia kommer vara kvar om 100 år innebär att man inte insett att stentavlor faktiskt inte längre används som anteckningsblock.
Det som vi ser hända är hur det gamla medielandskapet; där varje media var sin egen “silo” och där referens till andra var ett nederlag förändras till en synergins medialandskap där varje berättelse kopplas in i en annan. Silosen som en monolit, icke påverkbar av annat än sig själv, vittrar sönder och innehållet sprids ut över ett medielandskap som omskapar, förmerar och bär vidare berättelserna, nyheterna och bilderna av verkligheten. Det är grundbulten för att förstå vad som händer idag.
