craigslist

You are currently browsing articles tagged craigslist.

Året var 2000, och Craigslist tog de första stegen utanför San Francisco. Tjänsten hade visserligen startat som en mailinglista redan 1995 när Craig Newmark var nyinflyttad till stan och saknade kompisar. Den historien, liksom att det inte blev ett bolag förrän 1999, kan väl alla vid det här laget. Men där och då, 2000, syntes de första tecknen på att det inte bara var ett lokalt fenomen i USAs flummigaste stad. Man öppnade upp sajten för ytterligare nio städer. 2003 fanns man i 32 amerikanska städer. Man var en rikstäckande sajt och spred sig som ett virus.

Expansionen har varit fenomenal, idag finns Craigslist i 570 städer över hela världen. Man är inte framgångsrik överallt, USA är fortfarande den enda riktigt starka marknaden, men det duger gott för det här resonemanget. För det  handlar inte om Craigslist egentligen. Det handlar om vad tjänster som Craigslist gör med marknaden. Och vad marknaden gör med sina gamla aktörer. Låt följande bild sjunka in…

Bilden lånad från Chart of the day, klicka för credits

Bilden lånad från Chart of the day, klicka för credits

Grafen ovan hade inte varit särskilt uppseendeväckande ur ett affärsmässigt perspektiv om det inte vore för skillnaden i skalorna. Där tidningarnas röda kurva illustrerar miljarder dollar, illustrerar Craigslist blå miljoner dollar. Ungefär 10 miljarder dollar har alltså försvunnit från marknaden.

Vi är ganska vana vid att konkurrenter slåss om en marknad. Inte sällan leder det till att marknaden ökar i volym. På mediemarknaden har vi länge varit vana vid att reklaminvesteringarna har ökat, nästan slentrianmässigt från år till år. Inför en hissnande lågkonjunktur skissade IRM på nolltillväxt, och det säger en del om hur man är van att räkna. Lite drygt ett år senare ser man i utfallet ett tapp på över 15% (plötsligt är det ”väntat”) – men verkar fortfarande missa att det handlar om en strukturförändring av stora mått.

De 10 miljarder dollar som redan har försvunnit från marknaden i USA lär nämligen aldrig komma tillbaka. Gänget, drygt tjugo coolingar, som har tagit över privatmarknaden i USA är uppenbart helt ointresserade av att tjäna några miljarder. Och de behöver absolut inte tjäna mer pengar än de gör. En kvalificerad beräkning säger att Craigslists kostnader för 2008 var under $60M (och då måste man ha räknat väldigt högt på tekniska driftkostnader i den kalkylen). Med intäkter på $80M ger det en hygglig vinst på $20M, alltså en marginal på 20-25%. Det känns hållbart, det känns som en marginal att vara nöjd med. Så vi ska nog inte räkna med att det där förändras.

Att det här utgör ett problem för branschen blir ännu tydligare när man konstaterar att även när vi vet vad som händer – klarar vi inte av att stoppa det. Läs i Wired från i somras, så ska jag inte upprepa det här. Sammanfattningen är i alla fall att vi fixar det inte, vi har inte det DNA som krävs. Kanske för att vi inte har modet som krävs, kanske för att vi tillåter oss att bakbindas av hänsyn till existerande produkter eller helt enkelt för att vi är ”to big to bend” och inte ska syssla med så lättviktiga affärer. I Norge är Finn.no visserligen en bra affär och i Sverige är det väl ingen som inte med respekt nämner vinstmaskinen Blocket. Men det är redan idag relativt små affärer, och mindre lär de bli i nästa iteration. Craigslist visar var ribban ska ligga, och dit är marknaden på väg.

Till sist, och det måste tyvärr sägas. Det handlar inte bara om privatmarknaden. Andra klassiska kassakor, marknader som industriell media tidigare ”ägde” är på väg i samma riktning. Platsannonser, motor, bostad etc – allt fler segment tittar efter sätt att göra sig själv billigare. Alla är på jakt efter en Craigslist, en maximal effekt till en minimal kostnad. Och nätet tänker inte vänta på att gammelmedia hittar den lösningen. 00-talet markerade bara början.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(9%) (36%) (9%) (45%) (0%)
11 röster

Jag fick den här frasen i huvudet idag, och den vill inte försvinna.

An industry too big to bend is bound to break

Visst har jag försökt visa på modeller som ska se till att vi tjänar mer pengar imorgon än vi gjorde igår – och visst tror jag att den potentialen finns. På lokal marknad har vi fortfarande något som ingen annan har. Även utan papperstidningen

425px-dn_hochhaus_2Men vi måste också inse att det är ett onödigt åtagande. Vi behöver inte vara så stora och dyra som vi är idag. Vi bör inte vara så dyra som vi är idag.  Marknaden ser annorlunda ut, eyeballs och pengar fördelas annorlunda. Titta på den amerikanska marknaden för ”classifieds” som brukade vara värd många (över tio) miljarder dollar för dagspressen. Idag gör Craigslist samma jobb, bättre, och omsätter bara 100 miljoner dollar. De är 28 personer anställda i bolaget.

Eller tänk på när Twitter nyligen tänkte stänga i en timme av tekniska skäl, mitt under ett intensivt skede i Iran. Det blev ett sådant liv att man på goda grunder flyttade på nertiden. Jämför det med hur mycket liv det blir när morgontidningarna tar ut en av sina elva ”tidningsfria” dagar. Företaget Twitter är idag 35 pers, DN är drygt 500 anställda (inräknat alla TU-anslutna företag sysselsätter svensk dagspress idag över 27.000 pers). Det saknas proportioner.

I diskussioner om medieindustrins framtid så har det oftast hetat att ”det blir stökigt, men självklart överlever vi. Nya medier har aldrig dödat gamla medier”. Så sent som igår fick jag höra det. Dels är den sanningen tveksam, men man måste också inse att den utmaningen vi står inför nu liknar ingen annan. Vår allra kraftfullaste grindvakt, distributionen, är inte längre vår självklara vän. Distribution är inte bristvara längre, vi äger den inte. Vi har inget nyhetsmonopol längre. Vi har faktiskt inget monopol alls, och allt oftare är vi inte ens dominerande media. Det ställer allting annat på huvudet.

Med glimten i ögat har jag sedan vi startade Mindpark refererat till Darwin. Jag är än mer övertygad idag om att hans grundläggande tes går att applicera på de traditionella medieföretagen. Anpassning till miljön är en överlevnadsfråga och den som gör det bäst vinner. Frågan är då hur anpassningsbara vi är egentligen? Går det överhuvudtaget att skruva till våra stora organisationer med över 100 år gamla traditioner och ett utpräglat monopol-DNA. Do we bend?

”An industry too big to bend is bound to break”

Men vi måste fortsätta försöka. Så avslutningsvis påstår jag att du måste ta 17 minuter av din tid och titta på det här. Clay Shirky pratar om, och visar, sociala medier som ett redskap för nyhetsrapportering. Hur medielandskapet faktiskt ser ut idag. Är du en skeptiker, sänk garden i drygt en kvart och bara lyssna. Reflektera över hur vi ska passa in i pusslet. Jag tror vi kan, men då behöver vi ta till oss vad Clay och andra berättar för oss.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (33%) (0%) (67%)
6 röster

Sedan 2005 har andelen internetanvändare som besökt en sajt med rubrikannonser (t ex Craigslist)  mer än fördubblats. Enligt senaste undersökningen från Pew Internet & American Life Project, har hälften av internetanvändarna i USA (49 procent) besökt en rubrikannonssajt. Det ska jämföras med 22 procent 2005.

En genomsnittlig dag är det 9 procent som besöker en sådan sajt. För fyra år sedan var motsvarande siffra 4 procent.

classifieds rubrikannonser

I åldern 25-44 år är andelen störst. I åldersgruppen 25-34 år är det hela 62 procent som säger att de besökt rubrikannonssajter och  bland 35-44-åringarna är andelen 57 procent.

Bland de äldre är andelen fortfarande lägre. Ungefär en tredjedel av de som är i åldern 55-64 år har besäkt en rubrikannonssajt och bland de över 65 år är andelen 26 procent.

classifieds rubrikannonser ålder

I USA är Craigslist den dominerande sajten. Enligt comScore hade hela kategorin rubrikannonser 53,8 miljoner unika besökare under mars 2009. I samma mätning hade Craigslist hela 42,2 miljoner besökare.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (100%) (0%)
En röst

Visst är det skönt att få fokusera. Idag drar Mindpark till Halmstad för att tillsammans med Johan och Johan på Montania sitta en heldag och skissa på rubbet v2.

Under mina allmäna förberedelser kommer jag på att vi varit alldeles för tysta om vad som händer med den existerande hd.se/rubbet och vad som egentligen är våra tankar. Och tystnad betyder ju att vi inte få input. Så kan det inte ha det. Jag länkar till en bra synpunkt från Hanna Dunér på Svd och postar de kommentarer jag skickade till henne. Återvinning av elektroner, kan man bli mer miljömedveten?

Vi kommer att hålla ett öga på kommentarerna här hela dagen så tryck gärna till. Säkert dyker det upp ytterligare frågor på jaiku också, efterhand som vår dag fortskrider. Stay tuned om du vill vara med, meningen är ju att rubbet ska bli din sajt också.

—————Forwarded message—————
From: Joakim Jardenberg <joakim@jardenberg.com>
Date: 2008/3/5
Subject: Om rubbet
To: Hanna Dunér

Hej Hanna!

Kul att du minns Rubbet!

Håller med dig i din kritik av Rubbet så som den ser ut idag – men jag hoppas du är beredd att ge den en chans till om ett tag. Det ska nämligen hända saker: http://mindpark.se/2008/02/18/sandra/

Men lite bakgrund som fortfarande är giltig:

  • rubbet har inte varit menad som en konkurrent till blocket, inte heads-on iaf. Det handlar snarare om att komma åt det som blocket missar idag. Long shots, små-affärer, byte av tjänster, bortskänkes. Lite mysigare snarare än brutalt kräng – även om köpande och säljande självklart kommer att ha sin plats också.
  • rubbet siktar på att vara lika mycket community som nytta. Vår förebild är craigslist, inte blocket. Det ska vara ännu roligare på rubbet än på blocket;)
  • gratis är inte en anledning i sig. Gratis är svaret på hur tjänsten ska bli snabbare och enklare (inget krångel med betalning). Av samma anledning skippar vi förhandsgranskningen. Målet är max 30 sekunder från tanke till publicerad “annons”.
  • affärsmodellen är inte svår att räkna hem. vi har redan en tydlig plan för hur vi ska kapitalisera på trafiken den dagen vi se om tjänsten flyger och publiken gillar den. Non intrusive, och utan att krångla med betalningar från användarna. Som Chris Anderson säger – när våra kostnader för tjänsten närmar sig noll är det lätt att skapa bra marginaler utan att ta betalt av slutanvändaren.
  • alla som försökt ge sig in på blockets marknad har gjort det med olika varianter av blockets upplägg. Alla har misslyckats, så även vi och aftonbladet i den gemensamma satsningen finnmer. Vi lade ner och köpte in oss i blocket istället. Förutom att vi gjorde en bra hacka på den affären lärde jag mig mycket om hur blocket tickar. Och din analys är klockren. Man kan inte vinna över blocket genom att kopiera blocket. Man måste göra något annat.

Till sist. Du tycker rubbet är obegripligt. Det är det för att tjänsten inte sköts om så som det var tänkt och för att vi är för dåliga på att kommunicera hur man kommer igång med klickandet. Med ett bra textmoln och med Sandra som sköter om både molnet och användarna kommer det att bli något helt annat. En klickmaskin, som på ett helt innovativt och naturligt sätt leder dig fram till det du inte ens visste att du letade efter…

Det enda jag är helt säker på är att en blocket-kopia till kommer att misslyckas. Så vi håller fast vid taggmolen, skruvar till det rejält, kommunicerar det bättre, gör tjänsten extremt personlig och nära i tilltalet. I april är målet att vi med Sandra vid rodret ska göra en nylansering, nu under Mindparks paraply och med alla sajter inom HD, Sydsvenskan, Skånemedia och Gotamedia med på tåget. Det kommer att bli massivt.

Det kommer att bli så här bra:
http://www.flickr.com/photos/tags/
http://del.icio.us/tag/
Eller egentligen ännu bättre eftersom vi jobbar med contextuella moln vidare ner i klickandet. Du ska få se ;)


joakim@jardenberg.com +46735187700
VD/CEO, Mindpark AB
http://mindpark.se | http://jardenberg.com

“Those who say that it cannot be done
should get out of the way of those who are doing it!”

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster

Heather HopkinsHitwise har tittat på trafikutvecklingen för craigslist.org. Under det senaste året har trafiken nästan fördubblats, ökningen är 93 procent. Craigslist.org rankades som 23:e största sajt i USA baserat på andel av internetbesök. De har klättrat från plats 25 på en månad. För tre månader sen låg Craigslist på plats 29 och för ett år sedan på plats 39. Och enligt diagrammet nedan fortsätter trafiken att öka.

craigslist traffic

Andelen trafik till Craigslist är fortfarande störst från Kalifornien (Craigslist startades 1995 av Craig Newmark i San Francisco). Under de senaste 4 veckorna svarade i hushållen i Kalifornien för 30 procent av trafiken till Craigslist. Men det är en minskning med 32 procent på ett år, dvs trafiken ökar kraftigare i andra områden. Texas, Florida och New York är de stater som hamnar i topp efter Kalifornien. Andelen besök från Texas har ökat med 31 procent och från Florida med 67 procent.

Känner du något efter det här inlägget? Klicka på en plupp:

(0%) (0%) (0%) (0%) (0%)
Inga röster