Varför inte ta chansen att prova betalningsviljan. Här ute till höger ligger från och med nu en knapp. Ett klick på den låter dig relativt enkelt donera en slant till oss, för att du tycker att bloggen är en bra sak. Men det är mest som ett exempel, min förhoppning är istället att några tidningar ska hoppa på och testa modellen.

Så Sören Karlsson, Anders Olofsson, Daniel Lundström, Thomas Mattsson och alla ni andra webbchefer där ute, gör nu så här:

Gå till PayPal.se och sätt upp ett konto. Det finns många andra betallösningar, men för nu är PayPal en snabb och enkel lösning.
Sedan går du till ”Webbsidebetalningar”, klickar på ”Sälja enstaka objekt”, väljer ”Donation” och skapar din knapp.
För en svensktalande knapp, kan du använda den här bilden
http://mindpark.se/images/paypal-sv-donera.png
Sedan är det bara att placera in koden på lämplig plats i era sidmallar. …

Så var det dags igen. Nu pratar alla om att ”vi måste ta betalt för innehållet”, igen. Sedan vi startade den här bloggen för 18 månader sedan har vi skrivit otaliga inlägg om affärmodeller på nätet. Vi har försökt leverera en del förslag, men i mångt och mycket famlar vi precis som alla andra. Men en sak har vi stenhårt hållit fast vid, oavsett om det är via Eriks analyser, Daniels spaningar eller mitt tyckande. För vår del av mediebranschen är det omöjligt att göra en affär av att ta betalt för innehållet. Jag tänker inte upprepa alla argumenten, istället ska vi räkna lite.

Många här hemma pekar på Aftonbladets stora framgång med Plus. Man pratar om ca 150.000 prenumeranter som numera betalar 29 kronor per månad. Det ger en omsättning (långt ifrån nettot, jag lovar) på i runda slängar 50 …

Krisen slår till på alla plan. De stora organisationer och företag som vanligtvis lägger en ansenlig peng på att stötta open source-projekt börjat se över sina kassakistor. Det riskera att drabba projekt som är i aktiv utveckling, för som sagt – att något är gratis betyder inte att ingen betalar.  Ett sådant projekt är Miro.

Miro är ett mäktigt projekt. Man pratar inte bara om att bygga en mediespelare, utan greppet är mycket större. Man pratar Open Video, och teamet utgör en bärande del av tex Open Video Conference. De norska smartskallarna på NRKbeta är djupt engagerade i projektet. På det hela taget är det ett vackert exempel på open source, som projekt, som tanke, som drivkraft och som blåslampa i baken på de etablerade spelarna och deras proprietära lösning. Men nu skulle det ju handla om affärsmodellen…

I spåren av krisen …

Igår var det seminariedag på temat ”Media blir mobilt”. Good and fine, det känns ju som en självklarhet i alla fall om man lägger till ett ”också”. För min del brände det till lite när vi, som vanligt, började diskutera intäktsmodeller. Anna Serner (VD TU) slog an tonen redan från början genom att deklarera att hon ”gärna skulle betala för Twitter”, Johan Brandt (Mobilchef DN) fortsatte genom att envist hävda att ”det inte måste vara svart eller vitt”, att man ska leta efter många små intäktsströmmar och att man inte ska luta sig mot antingen gratis eller betalt som modell.

Sorry, Johan, men du har fel. Ibland måste man välja mellan svart och vitt. Försöker man göra båda delarna så tappar man fokus. Du nämner själv i filmen att om du måste välja så är huvudspåret att det ska vara gratis …

Under en diskussion på en av mina favoritlistor fastande jag plötsligt för en fras. Märkligt nog en fras som jag själv använder flera gånger i veckan, minst. ”Framgångsrik affärsmodell”. Det är enkelt att säga. Men vad menar vi egentligen? Jag kopierar mitt mail direkt och hoppas på lite diskussion här också.

Som ni säkert märkte så fastande jag lite för den frasen. Googlar jag på “framgångsrik affärsmodell” så får jag 191 träffar, vad jag kan se så pekar alla på lika vårdslöst användande av frasen som jag själv brukar göra mig skyldig till.

Begreppet verkar vara relativt nytt. Förr diskuterade man mer i termer om ett företag gick bra eller inte, om man expanderade, om man gjorde vinst. Och med “förr” menar jag då vår moderna, industriella tid. Men tidigare paradigmskiften ledde ju till liknande frågeställningar, fast med andra ord. Då handlade …