Dvs, Wikipedia kan inte på något sätt påstås hålla någon vetenskaplig höjd på innehållet generellt. Det krävs källkritik per artikel.

(Visst stöd finns för att man i en editering kan påpeka att källan är originalrapporten och att en ev. motstridig källa är en journalists missuppfattning, men ofta fastnar man helt i diskussionssidan i sådana fall)

Skillnaden mellan vetenskapsteori och journalistik

- Många refererar Wikipedia som media, och hämtar jämförelserna från “gammelmedia” och böcker, osv. Men är det inte så att i skol- och kunskapssammanhang måste vi faktiskt förhålla oss till kunskapsteorin – och även i grunden vetenskapsteorin? Journalistik rapporterar det man uppfattar (och det finns alltid olika syn på saker) samt har rätten att berätta storyn om det finns flera oberoende källor. Det betyder inte att det behöver faktiskt vara sant. Det räcker med att “enligt flera oberoende källor…”. Då har man ryggen fri. Och inom t ex grävande journalistik behöver man inte ange sina källor – det är ju till och med grundlagsbrott att anger källorna om någon begärt källskydd! Den ansvarige utgivaren är den ställföreträdande garanten för att informationen är korrekt eller i alla fall korrekt inhämtad, även om han/hon ofta får bara tro på reporterns ord utan att själv kolla källan.

Däremot ska vetenskapen bidra med en sanning som är för tillfället bevisad och accepterad av det system som validerar den vetenskapliga kunskapen. Källorna ska vara öppna och möjliga att granskas av alla. Vetenskap med hemliga källor existerar inte, då är det inte vetenskap.

Det hela är enklare att förstå i naturvetenskapliga sammanhang, t ex inom medicinsk forskning: man ska ha evidensbaserade resultat, flera forskare ska vid olika forskningssituationer komma till samma resultat om alla förhållanden (t ex i laboratorium) är de samma annars, osv. Inom vetenskapen ska man faktiskt kunna säga något ALLMÄNGILTIGT om tingens och världens beskaffenhet, man ska kunna observera, mäta och analysera. Genom att vetenskapliga resultat granskas av andra vetenskapare blir de gilitga och publiceras sedan i vetenskapliga tidskrifter.

Så är ju inte fallet i journalistiken. Det är inte så att en artikel granskas av andra journalister, och sällan har man direkta källhänvisningar. Journalistikens logik handlar dessutom att hitta konflikten – ha “debatten” och framförallt visa den lilla människans perspektiv, och därmed hamnar man på helt annan beskrivningsnivå än i vetenskap.

Så frågan är: ska Wikipedia framställa kunskapen som vetenskaplig? Då måste källhantering och -granskning utvecklas en hel del. Om Wikipedia däremot är som vilken MEDIA som helst då måste elever självklart lära sig läsa Wikipedia lika kritiskt som man betraktar andra medier d v s som journalistik.

Det är inte brist på information och data som är framtidens utmaning. Det torde vara en av de viktigaste uppgifterna för oss att lära våra barn hantera och värdera informationstsunamin och kommunikationsöverflödet som väntar runt hörnet, och inte bara att “hitta” information.

Men att Wikipedia skulle vara sämre än NE bara därför att det är crowdsourcat är nys. Ska försöka hitta länk till forskningsrapporten…

Så surprise surprise, Gustav gör rätt och (en del) lärare gör fel. Igen. ;)

Jag är medveten om den undersökningen (men du ger mig ingen källa :), och detta inlägg är också skrivet så som många lärare tror, lärare som inte är medvetna om t.ex. den undersökningen. Lärare som tycker att Wikipedia bara är skit och att ingenting där är sant, men som hyllar NE och litar på varenda rad. (Det kanske är en överdriven bild, men you get the point.)

Vore kul att hitta färskare undersökningar, jag tror inte att wikipedia har blivit sämre, om man så säger;)

//Jocke, 43