@johanna, man ska nog skilja på intentioner (personaliseringsidé) och genomförande (som i det fall du pekar på verkar uselt)

Jag (som f d lärare) ser här vissa tangeringar till det som hände i skolans värld – att man trodde att alla kan få en personlig analys, målsättning, strategi och genomförande – men glömde att då måste det nästan finnas en lärare per elev.

Så jag ser en resursfråga här – ska man skapa en psykografi över folk så måste det finnas massor av människor som analyserar all fakta som samlas in. Det är reflektionen som behövs och inte en mekanisk sortering av data, i fall man verkligen vill nå in i djupet av människor.

Det räcker inte med att veta vem man är eller vilken personlighetstyp man råkade bli i Briggs-Myers utan då måste man faktiskt veta också i vilket skede man befinner sig i sitt livsprocess, alltså tajmingen är viktig. Vidare måste man veta vilka pusselbitar som saknas i livspusslet – och rent av om det finns risk för PMS, vabbande eller en viktig anställningsintervju just den dagen/veckan.

Då börjar vi röra oss i sfärer som t ex vissa pirater har engagerat sig hårt emot – d v s att utomstående ska veta i detalj allt i vårt privatliv. Men sanningen lär vara den att om man tror att man når fram när man gör nästan rätt i en psykografi, så är det billigare och effektivare att inte ens försöka. Och om man vill nå exakt fram – då måste man ha många som sysslar med faktainsamling och analys. Och det blir dyrt.

Därmed lär den här metoden vara något för de som har råd, de stora. Snart sitter väl staten och kapitalet i samma båt och navigerar bland folket som surfar ;-)

Jag kommer inte att förhöra dig, och jag kan nästan lova att inte någon annan kommer att göra det. :-)

Det som jag tycker är intressant i din originalpost, är just presentationen av begreppet psykografi. Traditionell marknadsföring har arbetat med hårda variabler (typ: bostad, inkomst, etc.), medan nätmarknadsföring arbetar med mjuka variabler (vad söker du, vem vill du ha tag på [och i båda fallen baserad på dina normer och värderingar]). För att skapa en fungerande beskrivning för dessa mjuka variabler, har vi börjat ta fram begreppet psykografi – och ofta utan att egentligen definiera det närmre.

Det finns ett antal modeller för just psykografiska frågeställningar som änvänds, och tråkigt nog (åtminstone enligt mig) är rätt många av dessa baserade på bl.a. Jung-arketyper och Myers Briggs, där man ofta talar om personlighet som en konstant i stället för föränderlighet.

Jag efterfrågar egentligen ett förtydligande av vad du lägger i begreppet psykografi och användningen av begreppets enskilda komponenter.

Jobbig kommentar på fredagskvällen… :-)

Och ja min vän. Det är just att vara för påläst som är farligt när det kommer till marknadsföring i dagens digitala samhälle. Jag läser mer än gärna men inte på bekostnad av att tappa mitt eget sunda förnuft och kreativitet, två drag som verkligen behövs när gamla marknadsföringsregler ställs på sin spets. Men du får gärna förhöra mig om du vill.

@Daniel: Personifiering har fungerat i ett antal tusen år. Under de antal tusen åren har vi däremot modifierat och förfinat sättet att personifiera på – i eget syfte – ibland förstås det, ibland inte.

Helt ärligt förstår jag inte vad du säger når du påstår att “segmenteringsprocessen börjar falla sönder i sin traditionella form”. Argument som argument – en 50-årig muslim tar ett argument som passar personen lika bra som en 25-årig ateist i stan. Eller..?

Jag förstår när du talar om “behavioral targeting” som lösningen, men “bt” har faktiskt existerat sedan urminnes tider.

Jag vet att jag kan upplevas som en sann reaktionär, men om du hade läst på hade du vetat att det du påpekar redan finns i grundkursen på argumentationsteori och att “behavioral targeting” enbart är konsultens sätt att sälja in mertid på på ett möjligtvis mer säljbart sätt.