Djupare in än någon annan
Jag sjösatte ett experiment. En gammelmediaprodukt som skulle anpassas till den sociala webben. Vill ni veta hur det har gått med 30Minuter?
Jag tar det som ett ja.
I knappt ett halvår har vi sänt 30Minuter i 24Corren och 24nt. Tisdag, onsdag, torsdag. Varje vecka. Vi har varit drygt en och en halv tjänst som har jobbat med innehållet, plus en drös duktiga tekniker och några synnerligen viktiga praktikanter.
Facit är 78 gjorda program, själv har jag gjort 51 av dom. Över 500 gäster har varit med i programmet. Det har varit tufft, hårt, ruffigt och härligt. Som en gruffig fotbollsmatch med bara vinnarskallar.
Ska jag vara ärlig var den här tanken med integration med sociala medier, alltså att göra Sveriges mest socmed-anpassade tv, inte helt klar. Eller snarare, jag visste att jag ville. Men jag visste inte riktigt vart det skulle bära oss.
Såhär i pausvila kan jag se framförallt två saker.
För det första: genomslaget blev grymt. I vissa kretsar. Och jättesvalt i andra. Helt enkelt därför att sociala medier lokalt är hopplöst omogna. I alla fall i Östergötland. Vår publik finns på FB, men hittar oss inte. Kanske för att varumärket är för nytt. Eller för att vi inte berättar på rätt sätt. Publiken finns inte på Twitter, vilket gör arbetet mer tungrott. Och den östgötska bloggosfären är långt ifrån prunkande. Det finns några modebloggare och ett stort antal anonyma och ojämna vardagsbloggare. En och annan politiker, men det är inte många östgötska bloggar som håller igång den lokala debatten.
För det andra: det spelar ingen roll. För det var ju inte genomslaget vi var ute efter. Det fattar jag nu. Genomslaget får vi i de traditionella medierna (runt 120 000 tittare på våra tv-kanaler, en räckvidd på 200 000 med tidningarna. Till det kommer nyhetssajterna Corren.se och nt.se som tillsammans har en veckoräckvidd på 182 000 unika besökare). Nej, det var inte genomslaget som var grejen.
Det var möjligheten att bjuda in människor djupare in i vårt arbete än någon annan har gjort tidigare. Vår FB-sida är ingen marknadsföringskanal. Det är ett ständigt pågående redaktionsmöte. Här planerar vi. Här spånar vi idéer. Här skapas programmens stomme.
Twitter – har jag fattat nu – är nätverkskanalen. Där gör jag researchen. Där hittar jag experterna. Där hittar jag länkarna till det som debatteras i bloggosfären – och som rimligen bör debatteras i vårt program. Här är det lite synd att den östgötska twittosfären är omogen. Men vad tusan. Det har funkat i alla fall.
För mig har det blivit tydligt att vi gör programmet i den nya världen (så mycket som möjligt) och distribuerar det i den gamla.
Och vad ger då det här? Tja, det är lite lättare att jobba med ett stort nätverk än med ett litet. Det är väldigt mycket roligare. Och eftersom vi gör det vi ska enligt ledningen, alltså producerar kreativ och professionell lokal-tv till liten kostnad, så får vi hålla på. Och förhoppningsvis når vi det jag framförallt vill – relevans, på riktigt.
Ja, det är ett experiment.
Men min vision har klarnat. Jag vill bjuda in er djupare än någon annan tidigare vågat. För relevansens skull. För att inte vara en journalist som sticker huvudet i sanden och låtsas som om ingenting har hänt.
Tycker ni att jag ska labba vidare?
Anna Lindberg är programledare och programansvarig på 30Minuter hos mediekoncernen NTM.
About Anna Lindberg
Anna Lindberg är programansvarig och programledare på NTM, som äger bland andra Norrköpings tidningar, Östgöta Correspondenten och Uppsala nya tidning. Hon har tidigare arbetat som webbchef och nöjesredaktör på Corren och programledare på SVT. Hon kommer att blogga om NTM:s nya programsatsning och lokal journalistik och finns att följa på twitter.com/annalindberg.
[...] Djupare in än någon annan (om 30minuter och sociala medieexperimentet) [...]
Rockphoto says: Klart Du/Ni ska labba vidare och ett bra jobb med programmet har ni verkligen gjort. /Hasse
Klart att ni/du ska fortsätta. Ni är ju i praktiken det närmaste NRKbeta vi kommer i sverige ;)
För att citera mig själv: rock on
Jag tycker detta visar den övertro man har till sociala medier. Många som förespråkar användandet av sociala medier tittar inte till hur verkligheten ser ut och tror att allt får jättefart så fort man lägger ut det på Facebook. All forskning som finns på området tyder på att sociala medier sällan har någon större genomslagskraft; så klart finns det undantag med i regel är det så. Det är i de fallen då “gammelmedia” tar upp något från bloggar alt. Facebook som det ger resultat (och då har man ju faktiskt lyckats), men som egen kanal funkar det inte så bra.
Att folk också är delaktiga i allt på nätet är också lite av en myt, däremot så har ju nätet en väldigt bra möjlighet att snabbt skicka ett budskap till någon samtidigt som det blir lättare med denna kontakt. Tyvärr så är det nog, som du själv kommer fram till i artikeln, ett ganska omoget klimat och jag tror inte det enbart gäller Östergötland.
Det var det negativa, nu till det positiva.
Jag tycker ändå att det är ett bra försök ni gjort och man måste börja någonstans. Tittar man framåt nu så kanske inte Facebook och Twitter är det rätta sättet att sprida ert program. Fortsätt dock att prova att jobba med de nya medierna så kanske ni hittar just er bana efter ett tag.
Självklart ska du fortsätta vara banbrytande, det finns alltför många teknikrädda i din bransch ;)
Tack Jon för feedback. Jag håller med dig om att det finns en övertro – eller är det okunskap? – gällande sociala medier. Nej, det är ingen räddning. Nej, det är inte där man får störst genomslag. Men ändå, som du säger. Man måste börja någonstans. Jag tror att nyckeln ligger i ett nytt tankemönster: vi som publicerar är inte ensamma på banan. Hur långt in i vårt arbete är vi beredda att släppa in folk? Det är knäckfrågan, menar jag. Och tyvärr är det många medieföretag som använder den sociala webben som marknadsföring och inget mer. Och då har man missat poängen.
Tack så mycket! Ska försöka. Det är inte alltid lätt, inte minst att få gehör från företaget. Men så länge man producerar som man ska kan ju ingen säga nåt ;)
Tack Jocke. Jo, vi kommer att fortsätta. Trial and error, enda sättet :) Och väldigt snällt att jämföra oss med NRKbeta.
Bra genomgång Anna. Tack för att jag fick vara med! Från början och så ännu mer på slutet. I höst ska jag försöka vara den vanliga tittaren i Bambuserchatten.
Och… är det jag som har påverkat dig att använda uttrycket “vad tusan”? Hoppas inte.
Eva Schreiber says: Pionjärskap är tufft, men enligt min mening bland det härligaste. Din dialog och anda är på rätt spår, för inget spår är rakt (läs tråkigt) direkt. Utveckling sker med viss friktion, eller snarare; vad man gör med den. Jag är inte ens från länet… Läste nyligen hur viktigt det är att “be continued” i artistiska sammanhang för att ge folk en chans att hitta en.
[...] Minuter är ett projekt jag personligen följt extra noga. Anna Lindberg summerar arbetet på Mindpark och gör den bästa analysen jag läst om ”ny” vs ”gammal” media. [...]
Tycker definitivt du borde fortsätta prova dig fram. Med en ökad globalism försvinner det lokala samtalet mer och mer. Om du lyckas vända den trenden och behålla det lokala genom det digitala finns det något som binder samman personer med grannarna.
Pingback: Strandh.DigitalPR » Blog Archive » DigitalPR omvärldsanalyserar [2010/06/14]
Pingback: Semester? Vi längtar till augusti « Uppdragsmedia – kundtidningar och redaktionell kommunikation