“Det är otroligt att allt som händer i världen varje dag precis får plats i tidningen.” – Jerry Seinfeld
Tiden då dagstidningarna kontrollerade produktionsverktygen är förbi. Idag erbjuder demokratiseringen av produktionsverktygen med internet i spetsen, att vem som helst kan sprida och debattera sin åsikter på nätet genom bloggar. Tidningarna konkurrerar med massans kunskap. Nyheter och information är inte längre förbehållet professionella. Det finns över 15 miljoner bloggare och i takt med att filtren blir bättre ökar också sannolikheten att hitta dem.
Är detta bra eller dåligt? Yrsa Stenius, allmänhetens pressombudsman, klankade i våras ner på bloggarna i Aftonbladet och menade att bloggar är ytliga och färgade av personliga åsikter snarare än journalistisk granskning. Jag håller både med och inte.
Visst är bloggar nyanserade men det tvingar läsaren att själv leta upp referenser för att vidga sitt perspektiv och skapa insikt baserad på information från flera olika håll. Är inte det en demokratiseringsprocess för omvärldsbevakning så vet jag inte vad som är. Så här skriver SVD.
Frågan om bloggosfären har kommit att handla om ”amatören mot proffsen”. Jag håller med Martin Jönsson på SVD, är det inte så att bloggarna är ett komplement snarare än konkurrensverktyg, speciellt om man tar i beaktande det ökade antalet filter som hjälper oss att hitta rätt?
“Om professionell anknytning inte längre står för auktoritet behöver vi utveckla våra egna kvalitetsmätare. Detta uppmuntrar oss att tänka själva.” – Chris Anderson
För att spinna vidare på Seinfelds ironiska citat i början, så tror jag att bloggarna erbjuder ett större fönster mot omvärlden och att detta skulle kunna vara början av en global demokratiseringsprocess som helt enkelt inte ryms i en pappersupplaga.
Ev liknande texter:
