Category: before2012
Call for crowd action: Is there cheating with the Guttenberg page on Facebook?
Intro (by me – Karsten): The german defence minister von Guttenberg has been in some recent controversies and just recently stepped down from his post because of these. The german mediablogger Sascha Lobo thinks there might be even more fishy things going on… an interesting example of crowdsourcing, facebook and fame (original in german can be found here)
Does someone (doesn’t have to be the page admins) cheat with the fan numbers on the Facebook page “Wir wollen Guttenberg zurück” (“We want Guttenberg back”)? Let us try to figure it out together – I will explain how in this article.
It started fairly plausible: Guttenberg (background info here) filled the halls and the sides of the boulevards – why should he not be able to inspire even the Facebook masses? Especially since Facebook is growing like crazy in Germany, there are now more …
När 30 minuter blev för länge
Drygt ett år har gått sedan vi lanserade 30Minuter – ett lokalt nyhetsmagasin i 24Corren och 24nt som skulle vara banbrytande integrerat med den sociala webben.
Och när jag läser bloggposten om journalisternas dödssynder i den sociala webben så känner jag nog att mitt projekt har varit ganska syndfritt, ärligt talat. Vi har förberett programmen med FB och Twitter, vi har hittat gäster och ämnen via bloggposter, länkar och pages, vi har kommenterat och kommenterats, vi har gjort 30Minuter till en angelägenhet långt utanför Östergötland. Vi har inte använt webben som marknadsföringskanal. Vi har varit personliga, angelägna och öppna.
Allt detta känns såklart bra. Ändå väljer vi att lägga ner. Det får vara slut på 30Minuter nu.
Istället ska vi göra ett program som kommer att heta Sticket. Framförallt ska det bli kortare och bättre. Vårt kanalkoncept skiljer sig ju från traditionell lokal-tv. …
Socialmediala journalisters sju dödssynder (Gästblogg: Malin Nävelsö)
Stundtals blir man lite förvånad över att förhållandet mellan journalister och de blommande sociala medierna ofta är så stelt. Var går det snett, liksom?
Gina Masullo Chen som bloggar på Savethemedia är en journalist med tjugo år i branschen och forskar i dag på mediefrågor på Syracuse University. Hon vill se journalistiken överleva och skriver mycket om hur de nya mediemöjligheterna kan användas. Här tar hon itu med de sju dödssynder som hon menar att journalister och mediehus gör sig skyldiga till i frågan om sociala medier.
Som en särskild service till svenska journalister följer på denna blogg en översättning av hela den pampiga bloggposten. Översättningen är gjord av Malin Nävelsö, journalist, bloggare, samtidsnyfiken och bekymrat hoppfull angående mediebranschen.
Nyligen postade Steve Yelvington ett inlägg om de sju dödssynder medieföretagen gör sig skyldiga till, i en post som omtwittrats flitigt. Min favorit från …
Tredje världskriget, eller en storm i ett vattenglas?
Turerna kring Wikileaks och grundren Julian Assange beskrivs som det första cyberkriget. På den ena sidan finns USA’s statsapparat, men också den svenska åklagarmyndigheten samt företag som VISA, Paypal och Amazon. På den andra finns bloggare, kändisar, idealister och inte minst hackers, som utför nätattacker mot myndigheter och företag som försökt stänga ner Wikileaks, stoppat flödet av pengar till verksamheten eller efterlyst den våldtäktsmisstänkte Assange.
I media och på bloggar spekuleras det i att det vi nu ser kan vara början på slutet av det öppna och fria Internet. Enda sättet för regeringar att stoppa den här sortens offentliggöranden av hemligstämplat material är att stänga nätet, hävdas det.
Och det (högst hypotetiska scenariot) måste förhindras. Gör vi inte det, upphör den fria och demokratiska världen att existera.
Men vänta lite nu. Vad är det vi säger, egentligen?
Är det här verkligen ett ”krig”? Skådar …
Afrikanskt mediehus med framtiden för sig
För några dagar sedan kom jag tillbaka till Sverige från Kenya. Jag flyttade därifrån som 20-åring, efter att ha gått i Svenska Skolan i Nairobi, tagit studenten där och jobbat ett år själv i landet när min familj flyttade till Sverige. Sedan några år är mina föräldrar tillbaka i Kenya och jobbar uppe i norra delen av landet, på gränsen mot Sudan.
Kenya är alltså ett land som jag har starka band till. Ska jag vara ärlig har jag längtat tillbaka konstant sedan jag flyttade till Sverige. Därför var det med en viss bävan jag återvände för tre veckors semester, skulle Nairobi vara sig likt? Skulle någon komma ihåg mig? Skulle jag känna igen mig?
Nairobi har förändrats oerhört mycket de senaste femton åren. Staden har vuxit så det knakar. Den nya kenyanska medelklassen handlar på fashionabla shoppingcenter och kör fina bilar …
