Utbildningen måste:
1) Inrikta sig mer på nya medier och internet. Vilka styrkor har olika sociala kanaler? Hur bloggar man? Hur gräver man nyheter på nätet? På vilka sätt kan jag nå ut med nyheten till fler? Vilka kreativa sätt finns det att förmedla en nyhet på förutom text och blogg. Vilka styrkor möjligheter finns det med nätet idag?
2) Jag tror även att själva skrivspråket måste förändras. Nätet står för en stor del av förändringen av människors föreställningsvärldar idag. På internet är vi öppnare, sociala, mer interaktiva och engagerade. Mitt i allt detta står dialogen, som lever och frodas i sitt web 2.0. Därför måste det journalistiska språket bli öppnare och mindre strikt, mer uppbyggt som magasinspråket.

Nätet är personligt, det måste journalistiken också vara.

Yrkesrollen kommer att gälla mer:
1) Nätkompetens
2) Förmåga att gräva efter nyheter i all den information som finns tillgänglig/Men också en förmåga att följa upp en nyhet, hur har eftersnacket varit?
3) Presentera och förmedla nyheter över en mängd olika kanaler
4) Förmåga att upprätthålla dialog kring en nyhet. Diskussionen är mervärdet som kommer att klä granen och tidigare statiska nyheter.

Ungefär så. Detta är ju inte på något vis något märkligt enligt min mening. Tider förändras och de yrkesroller som drabbas hårdast, exempelvis journalistiken och dagspressen, är ju de som är viktigast för framtiden. Därför har de hårdast press på sig att följa med i utvecklingen. Det handlar inte om att prata ner journalistisk kompetens, tvärt om visar deras svårigheter idag hur stor del av framtiden och utvecklingen de är. Men de måste lära sig följa med.

Utbildningen måste:
1) Inrikta sig mer på nya medier och internet. Vilka styrkor har olika sociala kanaler? Hur bloggar man? Hur gräver man nyheter på nätet? På vilka sätt kan jag nå ut med nyheten till fler? Vilka kreativa sätt finns det att förmedla en nyhet på förutom text och blogg. Vilka styrkor möjligheter finns det med nätet idag?
2) Jag tror även att själva skrivspråket måste förändras. Nätet står för en stor del av förändringen av människors föreställningsvärldar idag. På internet är vi öppnare, sociala, mer interaktiva och engagerade. Mitt i allt detta står dialogen, som lever och frodas i sitt web 2.0. Därför måste det journalistiska språket bli öppnare och mindre strikt, mer uppbyggt som magasinspråket.

Nätet är personligt, det måste journalistiken också vara.

Yrkesrollen kommer att gälla mer:
1) Nätkompetens
2) Förmåga att gräva efter nyheter i all den information som finns tillgänglig/Men också en förmåga att följa upp en nyhet, hur har eftersnacket varit?
3) Presentera och förmedla nyheter över en mängd olika kanaler
4) Förmåga att upprätthålla dialog kring en nyhet. Diskussionen är mervärdet som kommer att klä granen och tidigare statiska nyheter.

Ungefär så. Detta är ju inte på något vis något märkligt enligt min mening. Tider förändras och de yrkesroller som drabbas hårdast, exempelvis journalistiken och dagspressen, är ju de som är viktigast för framtiden. Därför har de hårdast press på sig att följa med i utvecklingen. Det handlar inte om att prata ner journalistisk kompetens, tvärt om visar deras svårigheter idag hur stor del av framtiden och utvecklingen de är. Men de måste lära sig följa med.

Jag tror Guillou har problem med att alla helt plötsligt kan tycka, tänka och skriva snabbare än vad “gammelmedia” förmår.

Jag tror Guillou har problem med att alla helt plötsligt kan tycka, tänka och skriva snabbare än vad “gammelmedia” förmår.

Mikael

Mikael