Det har gått fem långa år sedan vi först hittade hit. Fem långa år, ut ur intigheten in i det reella. I dag representerar vi en ekonomi på 747 miljoner av era amerikanska dollar. Vi har värvat mer än 11,5 miljoner av era egna medborgare och vi växer hela tiden. I skuggorna av Understaden växer också drottning Sylvanas kraft. Långsamt, långsamt slipar vi bort den tunna fernissa av realitet som en gång var ert privilegium.

Det är märkligt att ni inte anat något. Det finns trots allt de bland er som sett att det skulle vara möjligt. Bland er världs myter håller jag särskilt den om Tlön och Ukbar högt. Skrivna av den blinde argentinaren är de mer skarpsynta än all er forskning, all er sociologiska analys. Mellan det reella och det virtuella finns det potentiella, och …

Den 26:e oktober 2001 antar den amerikanska kongressen den lag, The Patriot Act, som snabbt leder till rättsliga reformer också i resten av världen där medborgarnas personliga integritet växlas in mot säkerhet till en osäker kurs. Den internationella integritetsdebatten tar inte riktigt fart förrän några år senare, och de flesta organisationer som arbetar för medborgarrättsliga frågor vågar inte opponera sig fullt ut. Olika tjänster för anonym internetaccess rapporterar till och med att de hotats efter elfte september, och vissa grupper i samhället upplever att de som kämpat för medborgerlig integritet på olika sätt bidragit till terrordåden.

Lagen markerar en vändpunkt för mycket av integritetsdiskussionen. Fram till den elfte september hade förespråkare för den personliga integriteten varit mycket framgångsrika. Kraven på bakdörrar till olika krypteringsprogram – de så kallade clipperchipsen – hade slagits tillbaka och integritetsorganisationerna rekryterade medlemmar i god takt. Samtidigt …

Cecilia Magnusson Sjöberg prövade på delaktighetsretoriken och brakade igenom med en gång.

Mats Odell har som bekant tillsatt en e-delegation. Tanken bakom denna grupp med generaldirektörer är att de skall leda arbetet med att förvandla Sveriges förvaltningar till en sammanhållen e-förvaltning. Ledorden i förändringen är deltagande, öppenhet och transparens. Mats Odell sade själv när delegationen presenterades att:

Den nya tekniken skapar möjligheter till en större delaktighet för enskilda, organisationer och företag i förvaltningens utveckling och dess produktion av tjänster.

Förhoppningarna på delegationen är stora som Norrlands inland, och många drabbades av en isande besvikelse när delegationen beslutade att köpa in några konsultrapporter för att fullgöra sin uppgift. Men en person beslöt sig för att försöka hoppa in och hjälpa till. Professorn i rättsinformatik Cecilia Magnusson Sjöberg, som har en gedigen bakgrund inom förvaltningsautomatisering, IT-rätt och arbete i olika utredningar, intresserade sig för arbetet …

Även om hela den svenska riksdagen skulle enas om att reformera upphovsrätten skulle reformutrymmet vara obefintligt. Upphovsrätten är institutionellt invävd i FN genom WIPO, införd i EU och nu dessutom insprängd i de handelsrättsliga ramverken genom TRIPS-avtalet och snart genom ACTA.

Det verkligt genialiska i Creative Commons – och det revolutionära – var att inse att det inom den existerande upphovsrätten kunde erbjudas licenser som kunde öppna upp de informationsartärer som slammat igen under allt striktare regelverk. Svaret på upphovsrättens utmaningar var inte rättsliga reformer, insåg grundarna av Creative Commons, eller åtminstone inte bara rättsliga reformer. Genom att ta fram ett antal enkla grundlicenser för var och en som ville dela med sig av sitt innehåll kunde upphovsrätten förändras inifrån.

Creative Commons tog fram enkla licenser som lät alla som ville dela med sig av vad de skapade på nätet. Och döm …

Det är intressant att fråga sig varför Google News heter just Google News. Jag förstår hur det gick till, rent psykologiskt, förstås, men det är ändå en bra utgångspunkt för ett samtal kring den brännande frågan om vem som skall finansiera, ja, just det – vad? De flesta är nog ganska ense om att problemet inte kan vara hur vi skall finansiera tidningsbranschen eller papperstidningen, eftersom den bara är en bärare av ett värde. Det värdet – journalistiken – ligger djupt inbäddat i en industristruktur som uppenbarligen inte överlever skiftet till informationssamhället särskilt bra och det första vi ser när vi diskuterar journalistiken är just den industristrukturen, det institutionella ramverket – därav Google News. I en kontrafaktisk analys hade det varit spännande att se hur det offentliga samtalet om just den tjänsten utvecklats om Google i stället kallat den Google …