Det var bara business as usual hos oss.

Att lansera mobilt bredband via 3G var aldrig någon grej. Vi hade hela tiden sett det som en självklar grej att det var så 3G-nätet skulle användas och när vi fick tillgång till HSPA drog vi igång.

Alla andra tyckte att det var något oerhört och påstod att vi var minst två år för tidigt ute, att nätet inte skulle hålla, att det var WiFi eller WiMax som var framtiden och inte 3G och en massa andra saker där det gemensamma omdömet nog var att vi inte begrep vad vi höll på med. Internt hade vi aldrig några sådana diskussioner. Vi gissade kanske fel när vi trodde att fler skulle vilja använda PC-kort i stället för USB-modem och vi trodde att fler skulle vara villiga att använda mobilen som modem och om vi ska …

New York Times söndagsbilaga skriver här om vad som händer med en storstads identitet när dagstidningen dör.  Långt och läsvärt. Jag citerar:

This drumbeat, a relentless declaration that print is doomed, may be a problem in and of itself, making it easy to cast anyone who wants to save print as a Luddite. In a widely read essay earlier this year, Clay Shirky, a professor at N.Y.U. and an Internet consultant, suggested embracing the current moment of flux. “That is what real revolutions are like,” he wrote. “The old stuff gets broken faster than the new stuff is put in its place. . . . When someone demands to know how we are going to replace newspapers, they are really demanding to be told that we are not living through a revolution. They are demanding to be told that old systems …