Nyttan med sociala medier diskuteras överallt. Det surrar i print och webben, på bloggar och i forum, i krönikor och på sociala nätverk. Diskusionerna handlar ofta om dialog och realtidkommunikation, kunddatabaser och tillgängligheten av psykografiska data. Andra ord och termer som ständigt används för att beskriva nätets sociala revolution är: relevanta kunder, tvåvägskommunikation och det faktum att nätet förvandlat kunder till producenter snarare än anonyma konsumenter. Interaktion har blivit ett ledord.

Jag känner till allt detta för jag har själv hjälpt till att sprida budskapet. Jag har spridit och befunnit mig i det så mycket på sista tiden att jag börjar bli trött på mig själv. Denna posten handlar om något mycket viktigare, där vi skulle ha börjat från första början. Varför förstår inte många av företagen? Vad är det ni undrar över? Hur kan ni inte se nyttan?  Jag har …

Kärlek börjar med bråk. Sociala medier konkurrerar med mer traditionella metoder. Det är antingen print eller webb, hemsida eller social profil, facebook eller www.whatever.com. Så känns det i alla fall. Antingen heter det “sociala medier är ett jävla gissel! Förklara för mig var affären finns? var tjänar vi pengar?!” eller “sociala medier är framtiden, pappret är dött, allt handlar om interaktion. Leve sociala nätverk och cloud computing. Död åt hemsidan!”. Arrrrghh sluta bråka! Förstår ni inte att ni älskar varandra!?

Sociala kanaler och traditionella principer är marknadsvärldens ying och yang. Idag är situationen helt enkelt som sån att de förstärker, inte motsäger varandra. Det gör mig lika glad varje gång det dyker upp en hybridkampanj mellan nya och traditionella medier. Det är bara att acceptera, båda formerna har sina fördelar respektive nackdelar. Lika lite som facebook, sociala nätverk och web 2.0 …

Inom marknadsföring pratar man en hel del om segmentering, alltså processen att dela in en marknad i mindre delar t ex i demografiska, kulturella och geografiska aspekter. Det kanske fortfarande fungerar i den traditionella företagsekonomin (knappt) men på den digitala marknaden har det förändrats drastiskt.

Den digitala revolutionen kretsar kring interaktion. Inte bara genom knapptryckningar och fysiskt engagemang utan även mentalt.  Vi som användare börjar bli vana av att uttrycka oss själva, våra värderingar och normer på nätet. Exempel kan vara via bloggar, chatt och sociala nätverk. För marknadsförare innebär detta kort sagt att psykografi börjar bli lika viktigt som demografi. Tillgång på information suddar ut mentala gränser och med det också geografiska och demografiska.

Segmenteringsprocessen börjar falla sönder i sin traditionella form. Jag menar en 50 årig muslim på landet kan ju vara lika intresserad av bilar som en 25 årig …

“Hasta la vista baby“, “Fuck you ashole“, och “If it bleeds we can kill it.“  Ni gissad det. I dagens post har allas vår Arnold huvudrollen. Guvernören i Kalifornien vill nämligen skrota pappersläroböckerna till förmån för nedladdingsbara e-böcker. Dagens nyheter skriver att guvernören menar att internetaktiviteter som Facebook, Twitter och nedladdning av musik visar att unga människor är de första som lär sig nya teknologier online, och därför tycker han att internet även är bäst sätt att lära sig saker i skolan.

Helt ärligt, har han inte rätt? Jag menar vilken funktion fyller traditionella skolböcker i en tid som mer och mer baseras på digitala produkter och nätkunskap. De är dyra att producera, de kräver lagringsutrymme och går dessutom inte att uppdatera utan att trycka om hela upplagan. Kom på en anledning till att behålla tegelstenarna, I dare you:) Vi pratar …

“Ahmadinejad och de mullor som håller honom bakom ryggen sätter nu in traditionella metoder för att krossa allt motstånd mot vad som idag helt uppenbart är en illegitim regim” – Det progressiva USA.

“Mahmoud Ahmadinejad är kanske en buse av format, men man måste också fråga sig vem som tjänar på att han idiotförklaras?” – Jide.se

“Att Irans system med omyndiga politiker som måste fråga ett gäng religiösa gubbar om lov för allt de gör är ruttet, är inte direkt någon nyhet” – babord.wordpress.com

Om journalistiken kallas den tredje statsmakten är sociala medier i opinionens händer sannerligen den fjärde. Ovan kan ni läsa ett litet urval av bloggares kommentarer kring valet i Teheran. Det är briljant hur verktyg som Twingly, Google Blogg Search och Knuff levererar information om vad som skriv och sägs på nätet. Världens åsikter och den globala allmänbildningen ligger …