Vad händer bortom gilla-knappen?
31st March
Om man surfar runt på svenska nyhetssajter är det fullkomligt uppenbart att nu har redaktionerna vaknat vad det gäller Facebook. Nu när varenda medelålders person har ett eget Facebook-konto har de flesta journalister (där majoriteten också är medelålders) förstått att det här är en arena man inte kan bortse ifrån. Gilla- och dela-knapparna finns överallt och numera kan vem som helst dela allt från tunga nyheter till lokala trivialiteter.
Gott så. Aldrig någonsin tidigare har det varit lättare för användare, läsare, lyssnare och tittare att ge snabb respons och skicka vidare både journalistiska storverk och publicistiska fadäser. Det är bra. Det är på tiden.
Och överallt, i varenda radio- och tv-program, i anslutning till en mängd artiklar i tidningarna, pumpas budskapet ut: ”besök vår hemsida”, ”diskutera vidare på vår blogg”, ”chatta med vår reporter”, ”diskutera vidare på Facebook”. Som gammal webbchef blir …
När 30 minuter blev för länge
Drygt ett år har gått sedan vi lanserade 30Minuter – ett lokalt nyhetsmagasin i 24Corren och 24nt som skulle vara banbrytande integrerat med den sociala webben.
Och när jag läser bloggposten om journalisternas dödssynder i den sociala webben så känner jag nog att mitt projekt har varit ganska syndfritt, ärligt talat. Vi har förberett programmen med FB och Twitter, vi har hittat gäster och ämnen via bloggposter, länkar och pages, vi har kommenterat och kommenterats, vi har gjort 30Minuter till en angelägenhet långt utanför Östergötland. Vi har inte använt webben som marknadsföringskanal. Vi har varit personliga, angelägna och öppna.
Allt detta känns såklart bra. Ändå väljer vi att lägga ner. Det får vara slut på 30Minuter nu.
Istället ska vi göra ett program som kommer att heta Sticket. Framförallt ska det bli kortare och bättre. Vårt kanalkoncept skiljer sig ju från traditionell lokal-tv. …
Afrikanskt mediehus med framtiden för sig
För några dagar sedan kom jag tillbaka till Sverige från Kenya. Jag flyttade därifrån som 20-åring, efter att ha gått i Svenska Skolan i Nairobi, tagit studenten där och jobbat ett år själv i landet när min familj flyttade till Sverige. Sedan några år är mina föräldrar tillbaka i Kenya och jobbar uppe i norra delen av landet, på gränsen mot Sudan.
Kenya är alltså ett land som jag har starka band till. Ska jag vara ärlig har jag längtat tillbaka konstant sedan jag flyttade till Sverige. Därför var det med en viss bävan jag återvände för tre veckors semester, skulle Nairobi vara sig likt? Skulle någon komma ihåg mig? Skulle jag känna igen mig?
Nairobi har förändrats oerhört mycket de senaste femton åren. Staden har vuxit så det knakar. Den nya kenyanska medelklassen handlar på fashionabla shoppingcenter och kör fina bilar …
Bubblan, eliten och torglåten
En blåsig vårlördag 1988 stod jag tillsammans med några andra frikyrkliga tonåringar i jeansjacka på ett småländskt torg. Vi hade kyrk-PA och DX7:a och var ute och evangeliserade och jag minns speciellt en låt som vi sjöng, texten gick såhär:
”För det är vi som har det, det är vi som har förstått det
[…] och vi springer inte längre runt och letar efter svar”
Låten var en klämmig historia med stark betoning på VI. Vi var helt övertygade. Och lyckliga. Vår gemenskap var djup, uppriktig och varm. Hos oss var alla välkomna, det menade vi, på riktigt.
Det är många år sen nu jag lämnade Pingströrelsen (jag tror inte att den här låten sjungs särskilt ofta längre). Men när jag ser tillbaka på min uppväxt så är det med blandade känslor. Jag ville ju inte sluta leta efter svar, så jag lämnade gruppen …
Djupare in än någon annan
Jag sjösatte ett experiment. En gammelmediaprodukt som skulle anpassas till den sociala webben. Vill ni veta hur det har gått med 30Minuter?
Jag tar det som ett ja.
I knappt ett halvår har vi sänt 30Minuter i 24Corren och 24nt. Tisdag, onsdag, torsdag. Varje vecka. Vi har varit drygt en och en halv tjänst som har jobbat med innehållet, plus en drös duktiga tekniker och några synnerligen viktiga praktikanter.
Facit är 78 gjorda program, själv har jag gjort 51 av dom. Över 500 gäster har varit med i programmet. Det har varit tufft, hårt, ruffigt och härligt. Som en gruffig fotbollsmatch med bara vinnarskallar.
Ska jag vara ärlig var den här tanken med integration med sociala medier, alltså att göra Sveriges mest socmed-anpassade tv, inte helt klar. Eller snarare, jag visste att jag ville. Men jag visste inte riktigt vart det skulle bära oss.
Såhär …
